Gästrike Vatten

Vattenförsörjning Mon

Älvkarleby och Gävle kommuner ska utöka sin samverkan om dricksvattnet. Den 18 juni 2018 beslutade kommunfullmäktige i båda kommunerna om att anlägga en ny vattentäkt och bygga ett nytt vattenverk för att skapa en säker vattenleverans till invånarna och ge möjlighet till tillväxt i regionen.

Händer just nu

6 oktober

Naturvärdesinventeringar

Nu pågår kompletterande naturvärdesinventeringar vid Tallmon/Mon och längs sträckningen för överföringsledningen. Undersökningarna utförs av företaget Calluna fram till mitten av juni.

19 september

Nyhetsbrev september

Den 14 oktober öppnar samråd för vattendom för den nya vattentäkten vid Mon. Vad betyder det? Det kan du läsa mer om i det här nyhetsbrevet. Vi beskriver också vad som händer längs ledningssträckningen, vad en ledningsrätt innebär, samt hälsar Jimmy Andersson, ny biträdande projektledare, välkommen.

Läs hela nyhetsbrevet här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

En sjö i morgondimma.

Regionen växer och vi behöver säkra en robust och säker dricksvattenförsörjning. Älvkarleby kommun och Gävle kommun har beslutat att göra det tillsammans. Beslutet innebär att vi anlägger en helt ny vattentäkt och bygger ett nytt vattenverk vid Mon i Älvkarleby kommun. Flera vattentäkter och vattenverk kan därmed kopplas ihop och komplettera varandra.

Reservvattentäkt saknas idag både för Älvkarleby och Gävle. Vattenverken Kronsågen och Sand i Älvkarleby hämtar vatten från samma grundvattenmagasin i Uppsalaåsen. Om magasinet skulle förorenas påverkas båda vattenverken och vi får problem att leverera dricksvatten. De båda vattenverken saknar också långsiktig kapacitet att ersätta varandra vid en större driftstörning. Idag nyttjar vi dessutom allt vatten som produceras vilket gör att mer dricksvatten behövs för att klara kommunens växande behov.

Vattenverken Sätra vattenverk och Valbo vattenverk i Gävle hämtar också sitt vatten från ett och samma grundvattenmagasin i Gävle-Valboåsen. Gävles vattenverk ligger längre ifrån varandra än vattenverken i Älvkarleby, vilket gör att de påverkas olika av en förorening.

Redan 2013 började Gästrike Vatten titta på möjligheterna med regional samverkan för att skapa en säker vattenleverans och ge möjlighet till tillväxt i regionen. Många års utredning resulterade i ett beslut om att bygga en gemensam systemlösning för dricksvattenförsörjningen i Älvkarleby och Gävle kommuner. Beslutet togs den 18 juni 2018 av kommunerna, Älvkarleby Vatten och Gävle Vatten.

Vattenverket kommer att producera 100–200 liter vatten per sekund. Det är ungefär ett badkar per sekund! Cirka två mil ledningar kommer att behövas för att binda samman dagens system så att det går att leverera dricksvatten till kunder i Älvkarleby och Gävle. Det är en stor investering, cirka 400 miljoner kronor kommer det att kosta att anlägga en ny vattentäkt och bygga vattenverk. Den längsta ledningsdragningen kommer att göras mellan Furuvik och Gävle tätort där det idag saknas ledningar.

När vi anlägger ledningar skapar vi möjlighet att samordna med annan infrastruktur, till exempel fjärrvärme och gång- och cykelväg. Projektet skapar

  • Fler vattentäkter och vattenverk med leverans från olika håll
  • Mer vatten, vilket ger möjlighet till att fler kan anslutas
  • En mer robust och säker dricksvattenförsörjning
  • Mjukare vatten i Älvkarleby och Furuvik i Gävle kommun
  • Kostnadseffektivitet

Gästrike Vattens ledning om investeringen för framtiden:

– Tack vare många års noggranna utredningar och stöd av specialister inom olika områden har vi hittat en klok lösning i vårt arbete för en robust och säker dricksvattenförsörjning. Genom att binda ihop flera vattentäkter och vattenverk som kan komplettera varandra kan driftstörningar hanteras samtidigt som vi får mer vatten så att vi kan stödja tillväxten i regionen, säger Lena Blad, VD Gästrike Vatten.

– Det här är en viktig satsning som ger invånarna en trygg och säker vattenleverans, även vid driftstörningar. Alla vinner på den här samverkanslösningen, varje dag, dygnet runt, året runt, säger Inga-Lil Tegelberg, ordförande Älvkarleby Vatten.

– Det här är en stor satsning och en stor investering, men det är nödvändigt för att vi ska kunna uppnå en säker och robust vattenförsörjning och möjliggöra tillväxt i regionen. Att vi, precis som vattnet, kan vara gränsöverskridande för att hitta en hållbar lösning känns extra bra, säger Ola Nilsson, ordförande Gävle Vatten.

Mycket vatten och bra kvalitet

Redan på 50-talet började man att kartlägga Uppsalaåsen och det har visat sig att området Mon-Västanå i Älvkarleby kommun helt unika förutsättningar. Här finns gott om vatten av mycket god kvalitet. Dels kan man ta ut mycket grundvatten utan att påverka åsen negativt, dels kan man skapa så kallat konstgjort grundvatten. Det gör man genom att infiltrera vatten från Dalälven till vattenmagasinet långt ned i åsen.

Idag hämtas cirka 40 liter vatten per sekund ur Älvkarlebys vattentäkter i grundvattenmagasinet på Dalälvens östra strand. Med en ny vattentäkt vid Mon kommer uttaget av vatten kunna öka upp till 200 liter per sekund. Det motsvarar ungefär 40 000 badkar per dygn! Detta vatten ska distribueras till kunder i Älvkarleby och Gävle, vilket ger hela regionen möjlighet att växa.

Rätt reningsmetod

Många års utredningar har visat var det är mest fördelaktigt att ta upp vatten ur Dalälven. Vidare har flera olika processer utvärderats för att hitta det mest effektiva sättet att rena vattnet från Dalälven. Gästrike Vatten har sedan flera år bedrivit pilotförsök där de olika processerna har testats i mindre skala.

Filmen visar hur vattnet från Dalälven blir dricksvatten i Älvkarleby och Gävle.

Just nu pågår detaljprojektering av överföringsledningarna mellan Älvkarleby och Gävle för att identifiera den bästa placeringen av ledningsschakten. Genom att noga undersöka hela sträckan utifrån markförhållanden, närliggande bostäder och tomter, skyddsvärda djur- och växtarter, vattendrag och våtmarker, fornlämningar och olika verksamheter såsom friluftsliv eller företag försöker vi hitta en dragning som påverkar så lite som möjligt.

""

Det exakta läget för ledningarna är fortfarande preliminärt så länge detaljprojektering pågår.

Tillstånd

Parallellt pågår arbetet med att söka tillstånd hos kommuner, Trafikverket och länsstyrelserna. En miljökonsekvensbeskrivning håller på att tas fram och samråd har genomförts med berörda sakägare och olika intresseorganisationer. För att få ett komplett underlag för miljökonsekvensbeskrivningen kommer en naturvärdesinventering utföras längs hela ledningssträckningen. Projektet kommer särskilt att undersöka eventuell påverkan på intilliggande Natura 2000-områden. Länsstyrelserna kommer att genomföra undersökningar av ledningssträckningen avseende fornlämningar för att hitta platser som eventuellt måste undersökas ytterligare i detalj.

Fem snabba om den nya vattenledningen mellan Älvkarleby och Gävle

Camilla Sakari Sjöstrand är delprojektledare för ledningsnät i projektet Vattenförsörjning Mon. Här berättar hon om hur det går till.

Gästrike Vatten ansöker om ledningsrätt för nya vattenledningar hos Lantmäteriet. När en ansökan kommer in till Lantmäteriet utreder de förutsättningarna för ledningsbeslut, och det är det viktigt att de parter som berörs själva lämnar information som myndigheten saknar.

När Lantmäteriet har godkänt en ledningsrätt förs en ledningsrättsförrättning in i fastighetsregistret där den redovisas i form av text och karta. En ledningsrätt gäller för all framtid. Ändring eller upphävande av ledningsrätt sker genom ny förrättning. En ledningsrätt gäller även om fastigheten byter ägare.

Så här går det till:

  • Gästrike Vatten kontaktar berörda fastighetsägare
  • Fastighetsägare kallas till lantmäteriförrättning
  • Lantmäteriet kallar till sammanträden
  • Lantmäteriet värderar intrånget
  • Lantmäteriet fattar beslut om ledningsrätt
  • Beslut om Ledningsrätt kan överklagas hos Mark- och miljödomstolen.

Värdering av mark

Ledningsrätten värderas enligt bestämmelserna i 13§ Ledningsrättslag (1973:1144). Ledningsrättslagen hänvisar i sin tur till kapitel 4 i Expropriationslag (1972:719). Enligt 4:1 i Expropriationslagen skall ersättning utgå för marknadsvärdeminskning samt ett påslag på ersättningen med 25 %.

Fastighetsägarekontakt

Maria Sundkvist är fastighetsägarkontakt och har dialog med fastighetsägare som berörs av ledningssträckningen. Målet är att skapa en smidig process för fastighetsägare inför en kommande lantmäteriförrättning.

Prata med Maria om:

  • De planerade ledningarnas placering på din mark
  • Hur ledningsrätt påverkar dig som är fastighetsägare
  • Hur det går till att skapa ledningsrätt
  • Markfrågor

Kontakta Maria Sundqvist på mejl: maria.Sundkvist@svefa.se

För att anlägga en vattentäkt och bygga vattenverk och ledningar krävs stor hänsyn till olika miljöaspekter en rad olika tillstånd. Dessa kan du läsa om här.

Miljöbalken

Tillstånd som styrs av miljöbalken kan de delas in i tre typer:

  • Dispens
  • Anmälningar
  • Tillstånd

Vad som är vad beror på hur omfattande verksamheten är, vilken del av miljöbalken som verksamheten berör, och var verksamheten ska bedrivas. Detta avgör också om det är kommunen, länsstyrelsen eller Mark- och miljödomstolen som hanterar ärendet.

Dispens

En dispens söks om det råder ett generellt förbud i ett område. Undantag från förbudet kan göras om det finns särskilda skäl och verksamheten kan utföras utan att det blir en oacceptabel påverkan på det som förbudet ska skydda. Ett exempel från projektet är en ansökan om strandskyddsdispens eftersom vi behöver uppföra en anläggning invid ett vattendrag som omfattas av strandskydd. Strandskyddsdispens söks oftast hos kommunen, men ibland hos länsstyrelsen.

Anmälningar och tillstånd

Anmälningar och tillståndsansökningar görs för verksamheter som är anmälnings- eller tillståndspliktiga enligt miljöbalken. Ett exempel är vattenverksamhet där miljöbalken anger att alla åtgärder eller verksamheter i ett vattenområde som kan påverka allmänna eller enskilda intressen kräver anmälan eller tillstånd.

För en mindre åtgärd, exempelvis att anlägga en ledning i ett vattendrag, krävs en anmälan till Länsstyrelsen. För större åtgärder och verksamheter som berör grundvatten krävs en tillståndsansökan till Mark- och miljödomstolen. Den nya vattentäkten där vatten från Dalälven och grundvatten från Uppsalaåsen ska användas för att producera dricksvatten är ett sådant exempel.

Andra typer av tillstånd

Andra tillstånd som behövs i projektet, men som inte regleras av miljöbalken är bland annat bygglov och ledningsrätt. Vi gör också ansökningar enligt kulturmiljölagen när vi misstänker att det finns fornlämningar eller annan kulturmiljö.

Så går tillståndsprocessen till

  1. Gästrike Vatten skickar in en ansökan till berörd myndighet som beskriver vad som ska göras och varför
  2. Myndigheten bedömer om anmälan är komplett
  3. Gästrike Vatten skickar kompletteringar om så krävs
  4. Myndigheten skickar ansökan på remiss till berörda, till exempel människor som bor i närheten av platsen som avses
  5. Myndigheten fattar beslut

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

Två miljökonsekvensbeskrivningar ska tas fram i projektet:

  • För överföringsledningen mellan Mon i Skutskär och Gävle
  • För vattentäkten i Mon

Vad som ska ingå i en MKB anges i miljöbalken och miljöprövningsförordningen. Experter inom olika områden utreder de frågor som krävs för respektive MKB. Hydrologi, hydrogeologi, naturmiljö och kulturmiljö är exempel på sådana områden.

Samråd

Den som har en fastighet, verksamhet eller annat intresse som kan påverkas av projektet har möjlighet att lämna synpunkter. Det görs i ett så kallat samråd. Inför samrådet tas ett samrådsunderlag fram där den kunskap som finns redovisas och vad MKB:n ska innehålla. Natur- och kulturmiljön samt andra miljöaspekter finns med i ett sådant underlag, liksom vilka undersökningar och utredningar som kommer att utföras för att få fram mer information.

Uppdaterat samrådsunderlag april 2022

Det första samrådsunderlaget publicerades hösten 2021. Den 5 april publicerades ett uppdaterat underlag med de förändringar av ledningssträckningen som detaljprojekteringen resulterat i. Här kan du läsa det. Pdf, 1.4 MB, öppnas i nytt fönster.

Projektet pågår fram till 2026. Här visas tidplan för att bygga ledningar mellan Skutskär och Gävle.

Skriv tabellbeskrivning här

Tidplan för överingsledningar

När?

Informationsutskick till fastighetsägare

mars 2021

Upphandling av detaljprojektering

våren 2021

Samrådsmöte med fastighetsägare

20 och 21 april

Dialog och överenskommelse med fastighetsägare

april och framåt

Projektering, tillståndsansökningar

fram till okt 2022

Ansökan om ledningsrätt till Lantmäteriet


Sammanträden med Lantmäteriet


Upphandling entreprenader

från nov 2022

Beslut om ledningsrätt


Byggskede, flera entreprenader

2023-2026

Mons vattenverk tas i drift

2026

Vatten börjar levereras till Gävle och Älvkarleby

2026

Här hittar du svar på de vanligaste frågor som vi får till projektet.

Samarbetet mellan Älvkarleby och Gävle kommun

Varför ska vi samverka mer om dricksvatten?

Det finns behov av fler vattentäkter och vattenverk som tillsammans ger en säker och robust dricksvattenförsörjning i både Älvkarleby och Gävle kommuner. Genom att kunna leverera vatten från flera ställen blir vattenleveransen säkrare vid en driftstörning. Med en till vattentäkt och ett till vattenverk får vi mer vatten vilket gör att vattnet räcker till då fler bostäder och verksamheter ansluts.

När började utredningen?

Frågan har utretts sedan 2011. Från 2013 har Gästrike Vatten haft uppdrag från Älvkarleby kommun och Gävle kommun att utreda. 2015 fattades beslut om en fördjupad utredning. Utredningen är mycket omfattande och innehåller naturgivna förutsättningar, tekniska lösningar, juridik och ekonomi och har kostat cirka 25 miljoner kronor.

När togs beslut om ett nytt vattenverk och en ny vattentäkt?

Beslut om en ny dricksvattenförsörjningsanläggning med vattenverk och vattentäkt togs av respektive kommunfullmäktige i Gävle och Älvkarleby den 18 juni 2018.

Vilka får vatten från den nya anläggningen?

Den nya anläggningen vid Mon kommer att distribuera vatten till Furuvik, södra Gävle och Älvkarleby kommun. Vatten från Mons vattenverk kommer att blandas med vatten från Kronsågen, Sand och Sätra vattenverk.

Hur påverkar det mig som invånare i Älvkarleby?

Vattnet kommer att bli mjukare med mindre kalk. Du får en säkrare vattenförsörjning genom flera sammanknutna vattentäkter och vattenverk som kan komplettera och ersätta varandra vid driftstörningar. Det kommer också att finnas tillgång till mer vatten.

Hur påverkar det mig som invånare i Gävle?

Du får en tryggare vattenförsörjning genom flera sammanknutna vattentäkter och vattenverk som kan komplettera och ersätta varandra vid driftstörningar. Det kommer också att finnas tillgång till mer vatten. Kunder i Furuvik som idag får sitt vatten från Älvkarleby kommer att få ett mjukare vatten med mindre kalk. Brukningstaxan för VA kommer att öka. Med hur mycket utreds fortfarande då vi behöver göra flera stora investeringar och utbyggnader i Gävle kommun de kommande 10 åren.

Vad kommer det att kosta?

Det är Gävle Vatten som kommer att investera i den nya dricksvattenförsörjningsanläggningen eftersom Gävle har det största behovet. Att anlägga vattentäkt och bygga vattenverket kommer att kosta cirka 400 miljoner kronor. Att anlägga ledningarna kommer att kosta cirka 140 miljoner kronor

Systemlösning

Hur ser tekniska lösningen ut?

Systemlösningen för vattenförsörjning innefattar ett sammanknutet ledningsnät med fyra kompletterande vattenverk och tre kompletterande vattentäkter (Kronsågen-Sand, Mon och Gävle-Valboåsen).

Hur kommer det att fungera?

Vi anlägger en ny vattentäkt på Västanån och ett nytt vattenverk på Tallmon i Älvkarleby kommun. En del vatten kommer att pumpas upp direkt från åsen och en del från Dalälven. Älvvattnet infiltreras i marken för att skapa mer grundvatten och av bättre kvalitet. Systemen ska kopplas samman mellan kommunerna så att vattnet kan pumpas ut till invånarna i både Älvkarleby och Gävle.

Vem äger vattenverk, mark och vattentäkt?

Grundvattnet i marken äger ingen. Gävle Vatten kommer att ansöka om vattendom som ger tillstånd att pumpa upp grundvatten och ta ytvatten ur Dalälven. Gävle Vatten kommer att äga marken vid vattenverket. Övrig mark kommer Älvkarleby kommun att äga och Gävle Vatten får servitut för anläggningar mot ersättning till Älvkarleby kommun. Älvkarleby Vatten kommer att äga vattenledningarna som förser invånarna i Älvkarleby med vatten. Älvkarleby Vatten kommer att ha full nyttjanderätt och redundans från vattentäkten och vattenverket.

Vad är redundans?

Med redundans menas två eller flera alternativa system som oberoende av varandra utför samma uppgift och därmed kan ersätta varandra. Genom att öka redundansen så försäkrar vi oss om en större leveranssäkerhet och robusthet i dricksvattenförsörjningssystemet.

Hur skapas redundans?

Redundans skapas genom att vattentäkterna kan komplettera varandra och att vattnet bereds i fyra kompletterande vattenverk till likvärdig kvalitet. Genom att nyttja samtliga vattentäkter och vattenverk i ordinarie drift kan snabba driftomställningar vid behov ske för att möta mindre och större störningar på ett effektivt sätt. Vid större störningar i någon av vattentäkterna, vattenverken eller distributionssystemen kommer vatten att kunna fördelas från övriga vattentäkter och vattenverk till systemet som helhet.

Blir vattnet mjukare?

Ja, vattnet i Älvkarleby kommun och Furuvik i Gävle kommun blir mjukare och mindre kalkrikt. För att kunna blanda vattnet i ledningsnätet från samtliga vattenverk behöver hårdheten vara densamma, därför avhärdar vi vattnet från Kronsågen och Sand innan det blandas med vattnet från det nya vattenverket på Mon.

Vattentäkt och vattenverk och ledningsnät

Var finns den nya vattentäkten?

På Mon i Älvkarleby kommun i en tidigare outnyttjad del av Uppsalaåsen.

Hur mycket grundvatten finns i grundvattenmagasinet vid Mon?

Vi har undersökt grundvattenmagasinet väster om Dalälven, mellan Rotskär och Västanån, med provborrningar, provpumpningar och nivåmätningar under många år. Resultatet visar att det finns gott om grundvatten av bra kvalitet.

Var ska det nya vattenverket placeras?

Det nya vattenverket kommer att byggas på Tallmon vid den gamla cementfabriken i Skutskär.

Påverkar detta strövområdet på Västanån och Mon?

Natur- och strövområden på Västanån och Mon kommer att finnas kvar och påverkas endast marginellt. På några platser kommer vi att ha infiltrationsbassänger som du behöver gå runt, men i övrigt förblir tillgängligheten och möjligheterna till friluftsliv stora, precis som idag.

Hur påverkas övriga området runtomkring?

När vattenverket är färdigt och i drift kommer du inte märka särskilt mycket av det. För att skydda vattnet långsiktigt, i ett flergenerationsperspektiv, kommer ett vattenskyddsområde med olika skyddszoner att inrättas. Det betyder att du kanske behöver anpassa dig lite efter detta, till exempel genom att tvätta bilen i en tvätthall istället för hemma på gården.
Under tiden vi bygger vattenverket och gräver ned ledningar blir det naturligtvis en byggarbetsplats med buller, damm och trafikstörningar. Vi kommer att göra vårt bästa för att störa så lite som möjligt och hoppas du har förståelse under den perioden.

När får vi vatten från det nya vattenverket?

Vattnet beräknas rinna i kranarna tidigast år 2026. Innan dess ska vi bygga nytt vattenverk, gräva ner vattenledningar, bygga pumphus vid Dalälven och anlägga infiltrationsområden.

Var placeras uttagsbrunnar och infiltrationsytor?

Genom utredningarna har vi kartlagt marken och vet att det går att hitta bra platser för uttagsbrunnar och infiltrationsbassänger. Nu kvarstår detaljutredningar för att bestämma slutliga placeringar för främst infiltrationsbassängerna.

Måste vatten från Dalälven användas?

För att öka mängden grundvatten, och på så sätt producera mer dricksvatten, kommer renat vatten från Dalälven att infiltreras i grundvattenmagasinet. Genom infiltration säkerställer vi även att inte orenat vatten från Dalälven tränger in i grundvattenmagasinet via älvbrinken när stora mängder grundvatten pumpas upp. Inflödande orenat älvvatten kan försämra grundvattnets kvalitet negativt.

Vilken kvalitet har grundvattnet i grundvattenmagasinet?

Vattenanalyser visar att kvaliteten är bra i hela magasinet. För att göra ett dricksvatten som uppfyller Livsmedelsverkets krav behöver beredning ske för att minska halten kemiska ämnen som mangan, järn och kalcium samt mikroorganismer.

Hur gör man dricksvatten av vatten från Dalälven?

Genom att ta upp vatten från Dalälven och rena det i flera steg kan vi få mer dricksvatten av god kvalitet. Här kan du se en kort förklaring hur det går till:

Miljö- och tillståndsfrågor

skriva på tillstånd

Vilka tillstånds behövs?

Om vi börjar med tillstånd som styrs av miljöbalken kan de delas in i tre typer; tillstånd, anmälningar och dispenser.

Vad som är vad beror på hur omfattande verksamheten är och vilken del av miljöbalken som verksamheten berör, eller var verksamheten ska bedrivas. Detta avgör också om det är kommunen, länsstyrelsen eller Mark- och miljödomstolen som hanterar ärendet.

Tillstånd som styrs av miljöbalken kan delas in i tre typer;

  • Tillstånd
  • Anmälningar
  • Dispenser

Vad som är vad beror på hur omfattande verksamheten är och vilken del av miljöbalken som verksamheten berör, eller var verksamheten ska bedrivas. Detta avgör också om det är kommunen, länsstyrelsen eller Mark- och miljödomstolen som hanterar ärendet.

När söks dispens?

En dispens söks om det råder ett generellt förbud i ett område, men undantag från förbudet kan göras om det finns särskilda skäl och verksamheten kan utföras utan att det blir en oacceptabel påverkan på det som förbudet ska skydda. Vi ansöker till exempel om strandskyddsdispens om vi behöver uppföra en anläggning vid eller i närheten av ett vattendrag som omfattas av strandskydd. Strandskyddsdispens söks oftast hos kommunen, men ibland hos länsstyrelsen.

När krävs anmälning eller tillstånd?

Anmälningar och tillståndsansökningar görs för verksamheter som är anmälnings- eller tillståndspliktiga enligt miljöbalken. Ett exempel är vattenverksamhet, där miljöbalken anger att alla åtgärder eller verksamheter i ett vattenområde som kan påverka allmänna eller enskilda intressen, kräver anmälan eller tillstånd.

För en mindre åtgärd, till exempel om vi ska anlägga en ledning i ett vattendrag, krävs en anmälan till länsstyrelsen. För större åtgärder och verksamheter som berör grundvatten krävs en tillståndsansökan till Mark- och miljödomstolen. Att vi ska anlägga och driva en ny vattentäkt, där vatten från Dalälven och grundvatten från Uppsalaåsen ska användas för att producera dricksvatten, är en vattenverksamhet som kräver tillståndsansökan hos Mark- och miljödomstolen.

Finns det andra typer av tillstånd som behövs?

Vi gör också ansökningar enligt kulturmiljölagen, om vi tror att det finns fornlämning eller kulturmiljö som behöver undersökas i ett område. Dessa frågor hanteras av länsstyrelsen.

Sedan har vi exempelvis tillfälliga bygglov för containrar som vi använder som enkla byggnader i våra fältförsök och pilotanläggningar, och så ska vi förstås söka bygglov för det nya vattenverket. Ledningsrätt söker vi hos Lantmäteriet för att få tillgång till den mark där vi behöver dra ledningar.

Finns det fornlämningar eller ovanliga djur- eller växtarter att ta hänsyn till?

Vi genomför detaljerade undersökningar av de områden som berörs av planerade anläggningar. Det ger information om det finns fornlämningar, eller växt- och djurarter som kräver hänsyn. Negativ påverkan undviks så långt det är möjligt.

Hur lång tid tar det att få alla tillstånd?

Det varierar från fall till fall. Dels behöver vi tid att ta fram ansökan, dels behöver myndigheten tid för handläggning av ärendet. Tiden från att vi startar arbetet med en ansökan tills vi har fått ett beslut från myndigheten kan variera mellan ett par månader och flera år.

Hur lång tid tar det att få bygglov?

För vissa typer av ärenden finns det fastställda handläggningstider hos myndigheten, till exempel 10 veckor för en bygglovsansökan hos kommunen.

Hur lång tid tar det att få tillstånd för vattenverksamhet?

Det tar 8 veckor för en anmälan om vattenverksamhet hos länsstyrelsen.

Hur lång tid tar det att få tillstånd för att använda en ny vattentäkt?

För tillståndsansökan för vattentäkten räknar vi med en handläggningstid hos Mark- och miljödomstolen på minst ett år.

Vilket är det viktigaste tillståndet i detta projekt?

Vårt största och viktigaste tillstånd är tillståndsansökan för vattentäkten. Utredningarna för detta startade för över tio år sedan och pågår fortfarande. Under år 2022 planerar vi att alla utredningar inför tillståndsansökan för vattentäkten ska bli klara.

Hur går tillståndsprocessen till?

  1. Gästrike Vatten skickar in en ansökan, där vi beskriver vad vi ska göra och varför. Hur det praktiska genomförandet ska gå till och om intressen eller områden med särskilda miljövärden påverkas samt vilka skyddsåtgärder eller försiktighetsmått som vidtas för att förhindra eller minska påverkan.
  2. Myndigheten bedömer om anmälan är komplett, det vill säga om vi redovisat all information som de behöver för att fatta beslut i ärendet.
  3. eventuella kompletteringar från Gästrike Vatten
  4. Myndigheten skickar ärendet på remiss till berörda, till exempel människor som bor i närheten av plasten där verksamheten ska utföras. Om en remissinstans lämnar synpunkter får Gästrike Vatten möjlighet att bemöta dem.
  5. Myndigheten fattar beslut, som kan innehålla villkor som vi måste leva upp till.

När behövs en miljökonsekvensbeskrivning (MKB)?

I projektet ska vi ta fram en MKB för:

  • överföringsledningen mellan Mon och Gävle
  • vattentäkten i Mon

Vad är samråd?

När man tar fram en MKB ingår att ha samråd med myndigheter och sakägare som berörs av verksamheten. För överföringsledningens MKB har vi haft samråd under hösten 2021 och för vattentäktens tillståndsprocess är det planerat att samråd ska hållas under vår/försommar 2022.

Vem beslutar vilka som får tillstånd?

Det är olika myndigheter som fattar beslut i olika ärenden, oftast kommunen eller länsstyrelsen. Tillståndsansökan för vattentäkten görs till Mark- och miljödomstolen. Ledningsrätt beslutas av Lantmäteriet.

Fastighetsfrågor

karta med fastigheter

Kan man påverka ledningens placering?

Vi lyssnar gärna på dina synpunkter. Kontakta oss så kan vi diskutera förutsättningarna.

Hur brett område kommer ledningsrätten att gälla?

Ledningsrätten kommer generellt att vara cirka 20 m bred. I bostadsområden eller på andra ställen där särskilda anpassningar krävs kan det bli smalare. I nuläget, innan detaljprojekteringen är utförd, är det svår att säga exakta mått. Det slutgiltiga beslutet fattas av Lantmäteriet.

Hur avser ni att återställa marken efter nedlagda ledningar?

Marken återställs i möjligaste mån till samma skick som innan. Naturmark får återhämta sig på egen hand. Vägar återställs till samma skick som innan, gräsmattor återställs med ny jord och gräsfrön. Häckar kan flyttas tillfälligt och återplanteras.

Kommer naturen att åter få ta över eller avser ni att upprätthålla en körbar väg på ledningsrättens område ?

På sträckor som inte blir väg kommer naturen få ta över. Med undantag för träd som inte kommer tillåtas växa på ledningsrätten. Träd kommer röjas regelbundet i ledningsrättsgatan. På vissa sträckor kan enkel väg efterlämnas för att möjliggöra tillgänglighet till ledningsrättsgatan. Inom ledningsrätten kommer det inte vara tillåtet att plantera träd och ledningsägaren har rätt att utföra röjning.

Ni kommer alltså att dra ledningar i kraftledningsgatorna?

Vi planerar att förlägga överföringsledningarna för dricksvatten med de säkerhetsavstånd som krävs från kraftledningar, stolpar och stag och vi har en dialog med Vattenfall och Gävle Energi om att hitta de lösningar som kräver minst anspråktagande av mark.

Hur lång tid från påbörjad grävning till återställd mark utanför vår fastighet skall vi då ungefär räkna med ?

Det är svårt att svara på så här tidigt, men det kommer inte att vara uppgrävt under hela byggtiden utan bara när arbetet pågår vid din fastighet. När grävarbete går bra så kan man räkna med att man hinner cirka tio meter per dag (man gräver ett schakt, lägger ledning och fyller igen) .

Kommer ledningarna att dras genom bostadsområdet vid Mårtsbovägen i Järvsta?

Ledningarna kommer i största möjliga mån gå i utkant av kraftledningsgatan.

Kommer min trädgård att påverkas om den ligger nära kraftledningsgatorna?

Vi kommer att planera och förbereda för att arbetena ska innebära så liten påverkan på tomter som möjligt.

Hur nära ledningen kan träd planteras?

Träd får inte planteras inom ledningsrätten. Det går att plantera växter men om ledningen behöver underhållas kommer de att tas bort.

Kommer kraftledningen genom Hemlingby kommer att tas bort? Läggs kraftledningen i marken bredvid vattenrören?

I kraftledningsgatan genom Hemlingby friluftsområde finns större kraftledningar som ägs av Vattenfall och mindre som ägs av Gävle Energi. Vi har fått information från Gävle Energi att de planerar att ta bort sina ledningar från sträckan. Vi planerar att förlägga överföringsledningarna för dricksvatten med de säkerhetsavstånd som krävs från kraftledningar, stolpar och stag.

Här får du veta mer om fältförsöken som ska ske i sommar. Camilla Sakari Sjöstrand, delprojektledare med ansvar för ledningsnät i projektet, berättar också om arbetet med att ta fram ritningar och tekniska beskrivningar för ledningsstråken.

grupp tittar på bygghandling ute i fält

När vi sätter igång och gräver blir det en byggarbetsplats med buller, damm och en del trafikstörningar. Vi spärrar alltid av med staket, för din och vår säkerhet. Hjälp oss genom att respektera avstängningarna. Prata med dina barn om att de ska vara försiktiga när de vistas i området.

Vi kontaktar alltid räddningstjänsten, ambulansen och Gästrike Återvinnare med flera för att tala om var, när och hur vi spärrar av gator så de kan planera eventuella utryckningar och tömningar. Ibland kommer räddningstjänsten ut på plats för att planera tillsammans med oss.

Inför och under ett grävarbete så har vi en dialog med markägare gällande de tillstånd som krävs. Det kan till exempel vara tillstånd för att använda en gång- och cykelväg för biltrafik, tillfälligt bygglov skyltar och tillstånd för att lägga upp grus och jord.

Samrådsunderlag för ledningar

Här finns samrådsunderlag och kartor för samrådsunderlag nr. 2 april-maj 2022

Här hittar du samtliga dokument och kartor som ingår i samrådsunderlag nummer 1 (2021)

Politiska beslut i Älvkarleby och Gävle kommun

Uppdrag från kommunfullmäktige i Älvkarleby och Gävle om fördjupad utredning och beslut om avsiktsförklaring gavs till Gästrike Vatten under sista kvartalet i 2015.

Beslut om utökad samverkan

Den 18 juni 2018 beslutade kommunfullmkäktige i Älvkarleby och Gävle kommuner om att utöka sin samverkan om dricksvattenförsörjningen. Se beslutsunderlag nedan.

Dokument

Länkar till beslutsunderlag Gävle Kommunfullmäktige 2018-06-18:
Missiv (pdf) Pdf, 348.4 kB, öppnas i nytt fönster.
Bilaga 1 Avsiktsförklaring (pdf) Pdf, 32.4 kB, öppnas i nytt fönster.
Bilaga 2 Sammanställning (pdf) Pdf, 1.5 MB, öppnas i nytt fönster.
Bilaga 2A Sammanställning (pdf) Pdf, 1.3 MB, öppnas i nytt fönster.
Bilaga 2B Sammanställning (pdf) Pdf, 293.3 kB, öppnas i nytt fönster.
Bilaga 2C Sammanställning (pdf) Pdf, 441.2 kB, öppnas i nytt fönster.
Bilaga 2D Sammanställning (pdf) Pdf, 726.7 kB, öppnas i nytt fönster.
Protokoll Gävle Vatten styrelse 2018-05-04 (pdf) Pdf, 80.6 kB, öppnas i nytt fönster.

Presentation Gävle kommunstyrelse 2018-05-15 (pdf) Pdf, 926.3 kB, öppnas i nytt fönster.

Beslutsunderlag Älvkarleby Kommunfullmäktige 2018-06-18:
Missiv (pdf) Pdf, 333 kB, öppnas i nytt fönster.
Bilaga 1 Avsiktsförklaring (pdf) Pdf, 81 kB, öppnas i nytt fönster.
Bilaga 2 Sammanställning (pdf) Pdf, 1.5 MB, öppnas i nytt fönster.
Bilaga 2A Sammanställning (pdf) Pdf, 1.3 MB, öppnas i nytt fönster.
Bilaga 2B Sammanställning (pdf) Pdf, 293.3 kB, öppnas i nytt fönster.
Bilaga 2C Sammanställning (pdf) Pdf, 441.3 kB, öppnas i nytt fönster.
Bilaga 2D Sammanställning (pdf) Pdf, 726.7 kB, öppnas i nytt fönster.
Bilaga 3 Utlåtande Ramböll (pdf) Pdf, 3.3 MB, öppnas i nytt fönster.
Bilaga 4 Yttrande Samhällsbyggnad (pdf) Pdf, 512.8 kB, öppnas i nytt fönster.
Protokoll Älvkarleby Vatten styrelse 2018-05-08 (pdf) Pdf, 79.6 kB, öppnas i nytt fönster.
Presentation Älvkarleby kommunstyrelse 2018-06-05 (pdf) Pdf, 1.4 MB, öppnas i nytt fönster.

Tidigare dokument:

Gemensamt möte med Älvkarleby och Gävle kommunstyrelser 2017-11-24: presentation (pdf) Pdf, 3.6 MB, öppnas i nytt fönster.
Politiskt styrgruppsmöte 2017-09-29: protokoll (pdf) Pdf, 700.5 kB, öppnas i nytt fönster.
Politiskt styrgruppsmöte 2017-06-13: protokoll (pdf) Pdf, 488.8 kB, öppnas i nytt fönster.
Politiskt styrgruppsmöte 2017-03-22: protokoll (pdf) Pdf, 260.7 kB, öppnas i nytt fönster.
Politiskt styrgruppsmöte 2016-10-27: protokoll (pdf) Pdf, 668.6 kB, öppnas i nytt fönster.
Politiskt styrgruppsmöte 2016-08-22: protokoll (pdf) Pdf, 1.3 MB, öppnas i nytt fönster.
Politiskt styrgruppsmöte 2016-03-23: protokoll (pdf) Pdf, 1.2 MB, öppnas i nytt fönster.
Bilaga 1. Presentation strygruppsmöte 2016-03-23 (pdf) Pdf, 303.5 kB, öppnas i nytt fönster.

Beslut i kommunfullmäktige 2015-11-25

Protokoll för kommunfullmäktige i Älvkarleby kommun Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (Länk till annan webbplats)
Beslutsunderlag 2015-10-07
Underlag aveende gemensam dricksvattenproduktion för Gävle och Älvkarleby kommun (pdf) Pdf, 1.3 MB, öppnas i nytt fönster.

Projektgrupp

Projektledare: Maria Östling

Biträdande projektledare: Jimmy Andersson

Projektledare överföringsledningar: Camilla Sakari Sjöstrand

Projektledare Miljö- och tillstånd: Charlotta Bergqvist

Fastighetsägarfrågor: Maria Sundkvist

Pilotförsök: Håkan Bergsten

Kommunikation: Åsa Backman

Vill du veta mer?

Kontakta vår kundservice på 020-37 93 00 eller skicka ett mail till info@gastrikevatten.se

Till toppen