Slam och biogas från reningsverk

En biprodukt som uppstår under reningsprocessen i avloppsreningsverken är slam. Slammet innehåller mullbildande material och höga halter av närsalter som fosfor, kväve, kalium och mikronäringsämnen så kallade växtnäringsämnen. I slammet kan det även avskiljas oönskade ämnen, som tungmetaller och svårnedbrytbara föroreningar som exempelvis kemikalier, läkemedel, PFAS, olja. Vad som finns i slammet avgör hur vi kan återanvända det. Därför måste vi tänka på vad vi spolar ner i avloppet.

Kartläggning av slamavsättningsalternativ för Gästrike Vatten-koncernens dottebolag

Som en del i Gästrike Vatten AB:s åtagande har ett arbete initierats att se över den framtida slamhantering för samtliga dotterbolagen. Arbetet delas in i två spår. Spår 1 från nu och 10 år framåt där fokus är beprövad teknik och logistiklösningar, samt Spår 2 från fem år och långsiktigt med mer fokus på att möta kommande lagförändringsförslag. Under 2023 har ett arbete genomförts med syfte att ta fram en nulägesbeskrivning, genomföra marknadskartläggning och göra förarbetet till en slamhanteringsplan för Spår 1.

Regler för slamhantering

Slamhantering, liksom all så kallad miljöfarlig verksamhet, regleras av miljöbalken. För att undvika skadliga effekter på mark, vatten, vegetation, djur och människor så finns det gränsvärden för metallhalter i slammet och regler som styr hur slammet får användas. Slam kan till exempel användas som jordförbättringsmedel inom jordbruket eller täckmassa på deponier.

Rötning av slam ger biogas

Ett av de vanligaste sätten att producera biogas är att använda restprodukten slam från våra avloppsreningsverk. I reningsverkens rötkammare bryter mikroorganismer ner slammet - det organiska materialet - i en syrefri miljö och bildar biogas. Processen som producerar biogas kallas rötning. Gasen som bildas består till största del av metangas och koldioxid, som i en uppgraderingsanläggning förädlas till fordonsgas.

Förädlad biogas ger fordonsgas

Företaget Ekogas AB har en uppgraderingsanläggning vid reningsverket Duvbacken i Gävle. Där uppgraderas biogasen från slammet som rötas vid Duvbackens reningsverk till fordonsgas. Fordonsgasen bidrar till att försörja busstrafik, sopbilar, taxi, företag och privatpersoner i regionen.

Biogas har producerats vid Duvbackens reningsverk sedan 1985. Men huvuddelen av gasen har tidigare använts för att producera el och värme till reningsprocessen. Idag köper vi den el och värme som behövs till driften och säljer den biogas som reningsverket genererar. Biogas bidrar till mindre farliga utsläpp vid förbränning än både bensin och diesel. En bil som kör på biogas istället för bensin eller disel, reducerar utsläppen av kväveoxider, sotpartiklar och giftiga kolväten.

Om fordonsgas

Fordonsgas är ett samlingsnamn på de bränslen som kan användas för gasfordon och gasbilar. Det är metangas, antingen fossil naturgas, biogas eller en blandning av dessa två. Majoriteten av fordonsgasen i Sverige består av biogas, som under 2024 stod för cirka 96 procent av fordonsgasen.

Jämfört med bilar som drivs med bensin eller dieselolja har fordon drivna av fordonsgas lägre utsläpp av miljö- och hälsofarliga avgaser och partiklar. När det gäller koldioxid innebär användning av naturgas som fordonsbränsle cirka 20% lägre utsläpp jämfört med bensin, medan biogas är näst intill koldioxidneutralt. De flesta gasbilar har vanliga bensinmotorer som kompletterats med separat bränslesystem och särskilda tryckbehållare används där gasen komprimeras till maximalt 200 atmosfärers tryck.