Vattenförsörjning Mon

Regionen växer och vi behöver säkra en robust och säker dricksvattenförsörjning. Älvkarleby kommun och Gävle kommun har beslutat att göra det tillsammans. Beslutet innebär att vi anlägger en helt ny vattentäkt och bygger ett nytt vattenverk vid Mon i Älvkarleby kommun. Flera vattentäkter och vattenverk kan därmed kopplas ihop och komplettera varandra.

Reservvattentäkt saknas idag både för Älvkarleby och Gävle. Vattenverken Kronsågen och Sand i Älvkarleby hämtar vatten från samma grundvattenmagasin i Uppsalaåsen. Om magasinet skulle förorenas påverkas båda vattenverken och vi får problem att leverera dricksvatten. De båda vattenverken saknar också långsiktig kapacitet att ersätta varandra vid en större driftstörning. Idag nyttjar vi dessutom allt vatten som produceras vilket gör att mer dricksvatten behövs för att klara kommunens växande behov.

Vattenverken Sätra vattenverk och Valbo vattenverk i Gävle hämtar också sitt vatten från ett och samma grundvattenmagasin i Gävle-Valboåsen. Gävles vattenverk ligger längre ifrån varandra än vattenverken i Älvkarleby, vilket gör att de påverkas olika av en förorening.

Mycket vatten och bra kvalitet

Redan på 50-talet började man att kartlägga Uppsalaåsen och det har visat sig att området Mon-Västanå i Älvkarleby kommun helt unika förutsättningar. Här finns gott om vatten av mycket god kvalitet. Dels kan man ta ut mycket grundvatten utan att påverka åsen negativt, dels kan man skapa så kallat konstgjort grundvatten. Det gör man genom att infiltrera vatten från Dalälven till vattenmagasinet långt ned i åsen.

Idag hämtas cirka 40 liter vatten per sekund ur Älvkarlebys vattentäkter i grundvattenmagasinet på Dalälvens östra strand. Med en ny vattentäkt vid Mon kommer uttaget av vatten kunna öka upp till 200 liter per sekund. Det motsvarar ungefär 40 000 badkar per dygn! Detta vatten ska distribueras till kunder i Älvkarleby och Gävle, vilket ger hela regionen möjlighet att växa.

Rätt reningsmetod

Många års utredningar har visat var det är mest fördelaktigt att ta upp vatten ur Dalälven. Vidare har flera olika processer utvärderats för att hitta det mest effektiva sättet att rena vattnet från Dalälven. Gästrike Vatten har sedan flera år bedrivit pilotförsök där de olika processerna har testats i mindre skala.

Tillstånd

Parallellt pågår arbetet med att söka tillstånd hos kommuner, Trafikverket och länsstyrelserna. En miljökonsekvensbeskrivning håller på att tas fram och samråd har genomförts med berörda sakägare och olika intresseorganisationer. För att få ett komplett underlag för miljökonsekvensbeskrivningen kommer en naturvärdesinventering utföras längs hela ledningssträckningen. Projektet kommer särskilt att undersöka eventuell påverkan på intilliggande Natura 2000-områden. Länsstyrelserna kommer att genomföra undersökningar av ledningssträckningen avseende fornlämningar för att hitta platser som eventuellt måste undersökas ytterligare i detalj.

Fem snabba om den nya vattenledningen mellan Älvkarleby och Gävle

Camilla Sakari Sjöstrand är delprojektledare för ledningsnät i projektet Vattenförsörjning Mon. Här berättar hon om hur det går till.

Så här går det till:

• Gästrike Vatten kontaktar berörda fastighetsägare
• Fastighetsägare kallas till lantmäteriförrättning
• Lantmäteriet kallar till sammanträden
• Lantmäteriet värderar intrånget
• Lantmäteriet fattar beslut om ledningsrätt
• Beslut om Ledningsrätt kan överklagas hos Mark- och miljödomstolen.

Värdering av mark

Ledningsrätten värderas enligt bestämmelserna i 13§ Ledningsrättslag (1973:1144). Ledningsrättslagen hänvisar i sin tur till kapitel 4 i Expropriationslag (1972:719). Enligt 4:1 i Expropriationslagen skall ersättning utgå för marknadsvärdeminskning samt ett påslag på ersättningen med 25 %.

Fastighetsägarekontakt

Maria Sundkvist är fastighetsägarkontakt och har dialog med fastighetsägare som berörs av ledningssträckningen. Målet är att skapa en smidig process för fastighetsägare inför en kommande lantmäteriförrättning.

Prata med Maria om:

• De planerade ledningarnas placering på din mark
• Hur ledningsrätt påverkar dig som är fastighetsägare
• Hur det går till att skapa ledningsrätt
• Markfrågor

Kontakta Maria Sundqvist på mejl: maria.Sundkvist@svefa.se

Miljöbalken

Tillstånd som styrs av miljöbalken kan de delas in i tre typer:

• Dispens
• Anmälningar
• Tillstånd

Vad som är vad beror på hur omfattande verksamheten är, vilken del av miljöbalken som verksamheten berör, och var verksamheten ska bedrivas. Detta avgör också om det är kommunen, länsstyrelsen eller Mark- och miljödomstolen som hanterar ärendet.

Dispens

En dispens söks om det råder ett generellt förbud i ett område. Undantag från förbudet kan göras om det finns särskilda skäl och verksamheten kan utföras utan att det blir en oacceptabel påverkan på det som förbudet ska skydda. Ett exempel från projektet är en ansökan om strandskyddsdispens eftersom vi behöver uppföra en anläggning invid ett vattendrag som omfattas av strandskydd. Strandskyddsdispens söks oftast hos kommunen, men ibland hos länsstyrelsen.

Anmälningar och tillstånd

Anmälningar och tillståndsansökningar görs för verksamheter som är anmälnings- eller tillståndspliktiga enligt miljöbalken. Ett exempel är vattenverksamhet där miljöbalken anger att alla åtgärder eller verksamheter i ett vattenområde som kan påverka allmänna eller enskilda intressen kräver anmälan eller tillstånd.

För en mindre åtgärd, exempelvis att anlägga en ledning i ett vattendrag, krävs en anmälan till Länsstyrelsen. För större åtgärder och verksamheter som berör grundvatten krävs en tillståndsansökan till Mark- och miljödomstolen. Den nya vattentäkten där vatten från Dalälven och grundvatten från Uppsalaåsen ska användas för att producera dricksvatten är ett sådant exempel.

Andra typer av tillstånd

Andra tillstånd som behövs i projektet, men som inte regleras av miljöbalken är bland annat bygglov och ledningsrätt. Vi gör också ansökningar enligt kulturmiljölagen när vi misstänker att det finns fornlämningar eller annan kulturmiljö.

Så går tillståndsprocessen till

1. Gästrike Vatten skickar in en ansökan till berörd myndighet som beskriver vad som ska göras och varför
2. Myndigheten bedömer om anmälan är komplett
3. Gästrike Vatten skickar kompletteringar om så krävs
4. Myndigheten skickar ansökan på remiss till berörda, till exempel människor som bor i närheten av platsen som avses
5. Myndigheten fattar beslut

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

Två miljökonsekvensbeskrivningar ska tas fram i projektet:

• För överföringsledningen mellan Mon i Skutskär och Gävle
• För vattentäkten i Mon

Vad som ska ingå i en MKB anges i miljöbalken och miljöprövningsförordningen. Experter inom olika områden utreder de frågor som krävs för respektive MKB. Hydrologi, hydrogeologi, naturmiljö och kulturmiljö är exempel på sådana områden.

Samråd

Den som har en fastighet, verksamhet eller annat intresse som kan påverkas av projektet har möjlighet att lämna synpunkter. Det görs i ett så kallat samråd. Inför samrådet tas ett samrådsunderlag fram där den kunskap som finns redovisas och vad MKB:n ska innehålla. Natur- och kulturmiljön samt andra miljöaspekter finns med i ett sådant underlag, liksom vilka undersökningar och utredningar som kommer att utföras för att få fram mer information.

Avgränsningssamråd inför ansökan om tillstånd enligt miljöbalken 14 okt–9 dec 2022

Uppdaterat samrådsunderlag överföringsledningar

Samrådsunderlag överföringsledningar (april 2022) Länk till annan webbplats.

Vattenskyddsområde ska skydda vattenkvaliteten

I samband med att det nya vattenverket vid Mon byggs, ska ett vattenskyddsområde upprättas för att skydda tillgången och kvaliteten på vattnet. Lena Hellström, projektledare, berättar vad ett vattenskyddsområde är och vad det innebär.

Vad är ett vattenskyddsområde?

Det är ett geografiskt område som ska skydda både vattentäkten och tillrinningsområdet mot sådant som kan påverka vattnet negativt idag och i framtiden. Man upprättar ett vattenskyddsområde för att säkra mängden och kvaliteten på vattnet.

Vattenskyddsområden brukar delas in i zoner, där man pratar om primär, sekundär och tertiär zon. Primär zon är den mest känsliga, och tertiär zon den minst känsliga. Vid Mon kan det också bli aktuellt med en ytvattenzon för Dalälven. Vad man får och inte får göra inom respektive zon anpassas efter hur känsligt området är.

Hur påverkar det verksamheterna runt vattenverket?

Eventuella risker med befintliga verksamheter kommer att ingå som en utredningsdel i arbetet med vattenskyddsområdet. Utredningen väger bland annat in hur verksamheterna hittills har påverkat (eller inte påverkat) vattentäkten. Beroende på hur riskbilden bedöms kan det bli aktuellt med vissa regleringar.

Vi kan inte föregå utredningen, men regleringarna handlar ofta om att begränsa etablering av nya riskfyllda verksamheter och se till att befintliga verksamheter bedrivs på ett så säkert sätt som möjligt. Det kan till exempel vara att man behöver söka tillstånd för hantering av växtnäringsämnen eller att man inte får lagra mer än en viss mängd petroleumprodukter.

Kan man säga nej till att vattenskyddsområdet upprättas?

Innan beslutet tas genomför man ett samråd. Där får berörda myndigheter, markägare och andra med särskild rätt till marken möjlighet att lämna sina synpunkter på förslaget.

Vem beslutar om ett vattenskyddsområde ska inrättas?

Det kan både kommunen och Länsstyrelsen göra.

När räknar ni med att eventuella restriktioner träder i kraft?

Planen är att vattenskyddsområdet ska vara klart och beslutat 2028. Den grova tidplanen just nu är att arbetet med riskbedömning och förslag till zoner och föreskrifter pågår under 2024-2026. Därefter ska en ansökan in till Länsstyrelsen, som genomför samråd och så småningom beslutar om vattenskyddsområdet. Dialog med berörda verksamheter och fastighetsägare liksom med Älvkarleby kommun kommer att ske löpande.

Systemlösning

Hur ser tekniska lösningen ut?

Systemlösningen för vattenförsörjning innefattar ett sammanknutet ledningsnät med fyra kompletterande vattenverk och tre kompletterande vattentäkter (Kronsågen-Sand, Mon och Gävle-Valboåsen).

Hur kommer det att fungera?

Vi anlägger en ny vattentäkt på Västanån och ett nytt vattenverk på Tallmon i Älvkarleby kommun. En del vatten kommer att pumpas upp direkt från åsen och en del från Dalälven. Älvvattnet infiltreras i marken för att skapa mer grundvatten och av bättre kvalitet. Systemen ska kopplas samman mellan kommunerna så att vattnet kan pumpas ut till invånarna i både Älvkarleby och Gävle.

Vem äger vattenverk, mark och vattentäkt?

Grundvattnet i marken äger ingen. Gävle Vatten kommer att ansöka om vattendom som ger tillstånd att pumpa upp grundvatten och ta ytvatten ur Dalälven. Gävle Vatten kommer att äga marken vid vattenverket. Övrig mark kommer Älvkarleby kommun att äga och Gävle Vatten får servitut för anläggningar mot ersättning till Älvkarleby kommun. Älvkarleby Vatten kommer att äga vattenledningarna som förser invånarna i Älvkarleby med vatten. Älvkarleby Vatten kommer att ha full nyttjanderätt och redundans från vattentäkten och vattenverket.

Vad är redundans?

Med redundans menas två eller flera alternativa system som oberoende av varandra utför samma uppgift och därmed kan ersätta varandra. Genom att öka redundansen så försäkrar vi oss om en större leveranssäkerhet och robusthet i dricksvattenförsörjningssystemet.

Hur skapas redundans?

Redundans skapas genom att vattentäkterna kan komplettera varandra och att vattnet bereds i fyra kompletterande vattenverk till likvärdig kvalitet. Genom att nyttja samtliga vattentäkter och vattenverk i ordinarie drift kan snabba driftomställningar vid behov ske för att möta mindre och större störningar på ett effektivt sätt. Vid större störningar i någon av vattentäkterna, vattenverken eller distributionssystemen kommer vatten att kunna fördelas från övriga vattentäkter och vattenverk till systemet som helhet.

Blir vattnet mjukare?

Ja, vattnet i Älvkarleby kommun och Furuvik i Gävle kommun blir mjukare och mindre kalkrikt. För att kunna blanda vattnet i ledningsnätet från samtliga vattenverk behöver hårdheten vara densamma, därför avhärdar vi vattnet från Kronsågen och Sand innan det blandas med vattnet från det nya vattenverket på Mon.

Vattentäkt och vattenverk och ledningsnät

Var finns den nya vattentäkten?

På Mon i Älvkarleby kommun i en tidigare outnyttjad del av Uppsalaåsen.

Hur mycket grundvatten finns i grundvattenmagasinet vid Mon?

Vi har undersökt grundvattenmagasinet väster om Dalälven, mellan Rotskär och Västanån, med provborrningar, provpumpningar och nivåmätningar under många år. Resultatet visar att det finns gott om grundvatten av bra kvalitet.

Påverkar detta strövområdet på Västanån och Mon?

Natur- och strövområden på Västanån och Mon kommer att finnas kvar och påverkas endast marginellt. På några platser kommer vi att ha infiltrationsbassänger som du behöver gå runt, men i övrigt förblir tillgängligheten och möjligheterna till friluftsliv stora, precis som idag.

Hur påverkas övriga området runtomkring?

När vattenverket är färdigt och i drift kommer du inte märka särskilt mycket av det. För att skydda vattnet långsiktigt, i ett flergenerationsperspektiv, kommer ett vattenskyddsområde med olika skyddszoner att inrättas. Det betyder att du kanske behöver anpassa dig lite efter detta, till exempel genom att tvätta bilen i en tvätthall istället för hemma på gården.
Under tiden vi bygger vattenverket och gräver ned ledningar blir det naturligtvis en byggarbetsplats med buller, damm och trafikstörningar. Vi kommer att göra vårt bästa för att störa så lite som möjligt och hoppas du har förståelse under den perioden.

När får vi vatten från det nya vattenverket?

Vattnet beräknas rinna i kranarna tidigast år 2028. Innan dess ska vi bygga nytt vattenverk, gräva ner vattenledningar, bygga pumphus vid Dalälven och anlägga infiltrationsområden.

Var placeras uttagsbrunnar och infiltrationsytor?

Genom utredningarna har vi kartlagt marken och vet att det går att hitta bra platser för uttagsbrunnar och infiltrationsbassänger. Nu kvarstår detaljutredningar för att bestämma slutliga placeringar för främst infiltrationsbassängerna.

Måste vatten från Dalälven användas?

För att öka mängden grundvatten, och på så sätt producera mer dricksvatten, kommer renat vatten från Dalälven att infiltreras i grundvattenmagasinet. Genom infiltration säkerställer vi även att inte orenat vatten från Dalälven tränger in i grundvattenmagasinet via älvbrinken när stora mängder grundvatten pumpas upp. Inflödande orenat älvvatten kan försämra grundvattnets kvalitet negativt.

Vilken kvalitet har grundvattnet i grundvattenmagasinet?

Vattenanalyser visar att kvaliteten är bra i hela magasinet. För att göra ett dricksvatten som uppfyller Livsmedelsverkets krav behöver beredning ske för att minska halten kemiska ämnen som mangan, järn och kalcium samt mikroorganismer.

Hur gör man dricksvatten av vatten från Dalälven?

Genom att ta upp vatten från Dalälven och rena det i flera steg kan vi få mer dricksvatten av god kvalitet. Här kan du se en kort förklaring hur det går till:

Miljö- och tillståndsfrågor

Vilka tillstånds behövs?

Om vi börjar med tillstånd som styrs av miljöbalken kan de delas in i tre typer; tillstånd, anmälningar och dispenser.

Vad som är vad beror på hur omfattande verksamheten är och vilken del av miljöbalken som verksamheten berör, eller var verksamheten ska bedrivas. Detta avgör också om det är kommunen, länsstyrelsen eller Mark- och miljödomstolen som hanterar ärendet.

Tillstånd som styrs av miljöbalken kan delas in i tre typer;

• Tillstånd
• Anmälningar
• Dispenser

Vad som är vad beror på hur omfattande verksamheten är och vilken del av miljöbalken som verksamheten berör, eller var verksamheten ska bedrivas. Detta avgör också om det är kommunen, länsstyrelsen eller Mark- och miljödomstolen som hanterar ärendet.

När söks dispens?

En dispens söks om det råder ett generellt förbud i ett område, men undantag från förbudet kan göras om det finns särskilda skäl och verksamheten kan utföras utan att det blir en oacceptabel påverkan på det som förbudet ska skydda. Vi ansöker till exempel om strandskyddsdispens om vi behöver uppföra en anläggning vid eller i närheten av ett vattendrag som omfattas av strandskydd. Strandskyddsdispens söks oftast hos kommunen, men ibland hos länsstyrelsen.

När krävs anmälning eller tillstånd?

Anmälningar och tillståndsansökningar görs för verksamheter som är anmälnings- eller tillståndspliktiga enligt miljöbalken. Ett exempel är vattenverksamhet, där miljöbalken anger att alla åtgärder eller verksamheter i ett vattenområde som kan påverka allmänna eller enskilda intressen, kräver anmälan eller tillstånd.

För en mindre åtgärd, till exempel om vi ska anlägga en ledning i ett vattendrag, krävs en anmälan till länsstyrelsen. För större åtgärder och verksamheter som berör grundvatten krävs en tillståndsansökan till Mark- och miljödomstolen. Att vi ska anlägga och driva en ny vattentäkt, där vatten från Dalälven och grundvatten från Uppsalaåsen ska användas för att producera dricksvatten, är en vattenverksamhet som kräver tillståndsansökan hos Mark- och miljödomstolen.

Finns det andra typer av tillstånd som behövs?

Vi gör också ansökningar enligt kulturmiljölagen, om vi tror att det finns fornlämning eller kulturmiljö som behöver undersökas i ett område. Dessa frågor hanteras av länsstyrelsen.

Sedan har vi exempelvis tillfälliga bygglov för containrar som vi använder som enkla byggnader i våra fältförsök och pilotanläggningar, och så ska vi förstås söka bygglov för det nya vattenverket. Ledningsrätt söker vi hos Lantmäteriet för att få tillgång till den mark där vi behöver dra ledningar.

Finns det fornlämningar eller ovanliga djur- eller växtarter att ta hänsyn till?

Vi genomför detaljerade undersökningar av de områden som berörs av planerade anläggningar. Det ger information om det finns fornlämningar, eller växt- och djurarter som kräver hänsyn. Negativ påverkan undviks så långt det är möjligt.

Hur lång tid tar det att få alla tillstånd?

Det varierar från fall till fall. Dels behöver vi tid att ta fram ansökan, dels behöver myndigheten tid för handläggning av ärendet. Tiden från att vi startar arbetet med en ansökan tills vi har fått ett beslut från myndigheten kan variera mellan ett par månader och flera år.

Hur lång tid tar det att få bygglov?

För vissa typer av ärenden finns det fastställda handläggningstider hos myndigheten, till exempel 10 veckor för en bygglovsansökan hos kommunen.

Hur lång tid tar det att få tillstånd för vattenverksamhet?

Det tar 8 veckor för en anmälan om vattenverksamhet hos länsstyrelsen.

Hur lång tid tar det att få tillstånd för att använda en ny vattentäkt?

För tillståndsansökan för vattentäkten räknar vi med en handläggningstid hos Mark- och miljödomstolen på minst ett år.

Vilket är det viktigaste tillståndet i detta projekt?

Vårt största och viktigaste tillstånd är tillståndsansökan för vattentäkten. Utredningarna för detta startade för över tio år sedan och pågår fortfarande. Under år 2024 planerar vi att alla utredningar inför tillståndsansökan för vattentäkten ska bli klara.

Hur går tillståndsprocessen till?

1. Gästrike Vatten skickar in en ansökan, där vi beskriver vad vi ska göra och varför. Hur det praktiska genomförandet ska gå till och om intressen eller områden med särskilda miljövärden påverkas samt vilka skyddsåtgärder eller försiktighetsmått som vidtas för att förhindra eller minska påverkan.
2. Myndigheten bedömer om anmälan är komplett, det vill säga om vi redovisat all information som de behöver för att fatta beslut i ärendet.
3. eventuella kompletteringar från Gästrike Vatten
4. Myndigheten skickar ärendet på remiss till berörda, till exempel människor som bor i närheten av plasten där verksamheten ska utföras. Om en remissinstans lämnar synpunkter får Gästrike Vatten möjlighet att bemöta dem.
5. Myndigheten fattar beslut, som kan innehålla villkor som vi måste leva upp till.

När behövs en miljökonsekvensbeskrivning (MKB)?

I projektet ska vi ta fram en MKB för:

• överföringsledningen mellan Mon och Gävle
• vattentäkten i Mon
• anläggningsledningar inom Mon

Vad är samråd?

När man tar fram en MKB ingår att ha samråd med myndigheter och sakägare som berörs av verksamheten. För överföringsledningens MKB har vi haft samråd under hösten 2022 och för vattentäktens tillståndsprocess är det planerat att samråd ska hållas under vår/försommar 2024.

Vem beslutar vilka som får tillstånd?

Det är olika myndigheter som fattar beslut i olika ärenden, oftast kommunen eller länsstyrelsen. Tillståndsansökan för vattentäkten görs till Mark- och miljödomstolen. Ledningsrätt beslutas av Lantmäteriet.

Fastighetsfrågor

Kan man påverka ledningens placering?

Vi lyssnar gärna på dina synpunkter. Kontakta oss så kan vi diskutera förutsättningarna.

Hur brett område kommer ledningsrätten att gälla?

Ledningsrätten kommer generellt att vara cirka 20 m bred. I bostadsområden eller på andra ställen där särskilda anpassningar krävs kan det bli smalare. I nuläget, innan detaljprojekteringen är utförd, är det svår att säga exakta mått. Det slutgiltiga beslutet fattas av Lantmäteriet.

Hur avser ni att återställa marken efter nedlagda ledningar?

Marken återställs i möjligaste mån till samma skick som innan. Naturmark får återhämta sig på egen hand. Vägar återställs till samma skick som innan, gräsmattor återställs med ny jord och gräsfrön. Häckar kan flyttas tillfälligt och återplanteras.

Kommer naturen att åter få ta över eller avser ni att upprätthålla en körbar väg på ledningsrättens område ?

På sträckor som inte blir väg kommer naturen få ta över. Med undantag för träd som inte kommer tillåtas växa på ledningsrätten. Träd kommer röjas regelbundet i ledningsrättsgatan. På vissa sträckor kan enkel väg efterlämnas för att möjliggöra tillgänglighet till ledningsrättsgatan. Inom ledningsrätten kommer det inte vara tillåtet att plantera träd och ledningsägaren har rätt att utföra röjning.

Ni kommer alltså att dra ledningar i kraftledningsgatorna?

Vi planerar att förlägga överföringsledningarna för dricksvatten med de säkerhetsavstånd som krävs från kraftledningar, stolpar och stag och vi har en dialog med Vattenfall och Gävle Energi om att hitta de lösningar som kräver minst anspråktagande av mark.

Hur lång tid från påbörjad grävning till återställd mark utanför vår fastighet skall vi då ungefär räkna med ?

Det är svårt att svara på så här tidigt, men det kommer inte att vara uppgrävt under hela byggtiden utan bara när arbetet pågår vid din fastighet. När grävarbete går bra så kan man räkna med att man hinner cirka tio meter per dag (man gräver ett schakt, lägger ledning och fyller igen) .

Kommer ledningarna att dras genom bostadsområdet vid Mårtsbovägen i Järvsta?

Ledningarna kommer i största möjliga mån gå i utkant av kraftledningsgatan.

Kommer min trädgård att påverkas om den ligger nära kraftledningsgatorna?

Vi kommer att planera och förbereda för att arbetena ska innebära så liten påverkan på tomter som möjligt.

Hur nära ledningen kan träd planteras?

Träd får inte planteras inom ledningsrätten. Det går att plantera växter men om ledningen behöver underhållas kommer de att tas bort.

Kommer kraftledningen genom Hemlingby kommer att tas bort? Läggs kraftledningen i marken bredvid vattenrören?

I kraftledningsgatan genom Hemlingby friluftsområde finns större kraftledningar som ägs av Vattenfall och mindre som ägs av Gävle Energi. Vi har fått information från Gävle Energi att de planerar att ta bort sina ledningar från sträckan. Vi planerar att förlägga överföringsledningarna för dricksvatten med de säkerhetsavstånd som krävs från kraftledningar, stolpar och stag.

Nyhetsbrev maj 2023 Länk till annan webbplats.

Nyhetsbrev december 2022 Länk till annan webbplats.

Nyhetsbrev september 2022 Länk till annan webbplats.

Nyhetsbrev maj 2022 Länk till annan webbplats.

Nyhetsbrev januari 2022

Nyhetsbrev september 2021

När vi sätter igång och gräver blir det en byggarbetsplats med buller, damm och en del trafikstörningar. Vi spärrar alltid av med staket, för din och vår säkerhet. Hjälp oss genom att respektera avstängningarna. Prata med dina barn om att de ska vara försiktiga när de vistas i området.

Vi kontaktar alltid räddningstjänsten, ambulansen och Gästrike Återvinnare med flera för att tala om var, när och hur vi spärrar av gator så de kan planera eventuella utryckningar och tömningar. Ibland kommer räddningstjänsten ut på plats för att planera tillsammans med oss.

Inför och under ett grävarbete så har vi en dialog med markägare gällande de tillstånd som krävs. Det kan till exempel vara tillstånd för att använda en gång- och cykelväg för biltrafik, tillfälligt bygglov skyltar och tillstånd för att lägga upp grus och jord.

Samrådsunderlag för ledningar

Här finns samrådsunderlag och kartor för samrådsunderlag nr. 2 april-maj 2022

Här hittar du samtliga dokument och kartor som ingår i samrådsunderlag nummer 1 (2021)

Politiska beslut i Älvkarleby och Gävle kommun

Uppdrag från kommunfullmäktige i Älvkarleby och Gävle om fördjupad utredning och beslut om avsiktsförklaring gavs till Gästrike Vatten under sista kvartalet i 2015.

Beslut om utökad samverkan

Den 18 juni 2018 beslutade kommunfullmkäktige i Älvkarleby och Gävle kommuner om att utöka sin samverkan om dricksvattenförsörjningen. Se beslutsunderlag nedan.

Dokument

Länkar till beslutsunderlag Gävle Kommunfullmäktige 2018-06-18:
Missiv (pdf) Pdf, 348.4 kB, öppnas i nytt fönster.
Bilaga 1 Avsiktsförklaring (pdf) Pdf, 32.4 kB, öppnas i nytt fönster.
Bilaga 2 Sammanställning (pdf) Pdf, 1.5 MB, öppnas i nytt fönster.
Bilaga 2A Sammanställning (pdf) Pdf, 1.3 MB, öppnas i nytt fönster.
Bilaga 2B Sammanställning (pdf) Pdf, 293.3 kB, öppnas i nytt fönster.
Bilaga 2C Sammanställning (pdf) Pdf, 441.2 kB, öppnas i nytt fönster.
Bilaga 2D Sammanställning (pdf) Pdf, 726.7 kB, öppnas i nytt fönster.
Protokoll Gävle Vatten styrelse 2018-05-04 (pdf) Pdf, 80.6 kB, öppnas i nytt fönster.
Presentation Gävle kommunstyrelse 2018-05-15 (pdf) Pdf, 926.3 kB, öppnas i nytt fönster.
Protokoll kommunfullmäktige Gävle kommun 2018-06-18 (pdf) Pdf, 538.6 kB.

Beslutsunderlag Älvkarleby Kommunfullmäktige 2018-06-18:
Missiv (pdf) Pdf, 333 kB, öppnas i nytt fönster.
Bilaga 1 Avsiktsförklaring (pdf) Pdf, 81 kB, öppnas i nytt fönster.
Bilaga 2 Sammanställning (pdf) Pdf, 1.5 MB, öppnas i nytt fönster.
Bilaga 2A Sammanställning (pdf) Pdf, 1.3 MB, öppnas i nytt fönster.
Bilaga 2B Sammanställning (pdf) Pdf, 293.3 kB, öppnas i nytt fönster.
Bilaga 2C Sammanställning (pdf) Pdf, 441.3 kB, öppnas i nytt fönster.
Bilaga 2D Sammanställning (pdf) Pdf, 726.7 kB, öppnas i nytt fönster.
Bilaga 3 Utlåtande Ramböll (pdf) Pdf, 3.3 MB, öppnas i nytt fönster.
Bilaga 4 Yttrande Samhällsbyggnad (pdf) Pdf, 512.8 kB, öppnas i nytt fönster.
Protokoll Älvkarleby Vatten styrelse 2018-05-08 (pdf) Pdf, 79.6 kB, öppnas i nytt fönster.
Presentation Älvkarleby kommunstyrelse 2018-06-05 (pdf) Pdf, 1.4 MB, öppnas i nytt fönster.
Protokoll kommunfullmäktige Älvkarleby kommun 2018-06-18 (pdf) Pdf, 1.5 MB.

Tidigare dokument:

Gemensamt möte med Älvkarleby och Gävle kommunstyrelser 2017-11-24: presentation (pdf) Pdf, 3.6 MB, öppnas i nytt fönster.
Politiskt styrgruppsmöte 2017-09-29: protokoll (pdf) Pdf, 700.5 kB, öppnas i nytt fönster.
Politiskt styrgruppsmöte 2017-06-13: protokoll (pdf) Pdf, 488.8 kB, öppnas i nytt fönster.
Politiskt styrgruppsmöte 2017-03-22: protokoll (pdf) Pdf, 260.7 kB, öppnas i nytt fönster.
Politiskt styrgruppsmöte 2016-10-27: protokoll (pdf) Pdf, 668.6 kB, öppnas i nytt fönster.
Politiskt styrgruppsmöte 2016-08-22: protokoll (pdf) Pdf, 1.3 MB, öppnas i nytt fönster.
Politiskt styrgruppsmöte 2016-03-23: protokoll (pdf) Pdf, 1.2 MB, öppnas i nytt fönster.
Bilaga 1. Presentation strygruppsmöte 2016-03-23 (pdf) Pdf, 303.5 kB, öppnas i nytt fönster.

Beslut i kommunfullmäktige 2015-11-25

Protokoll för kommunfullmäktige i Älvkarleby kommun Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (Länk till annan webbplats)
Beslutsunderlag 2015-10-07
Underlag aveende gemensam dricksvattenproduktion för Gävle och Älvkarleby kommun (pdf) Pdf, 1.3 MB, öppnas i nytt fönster.