Gästrike Vatten

PFAS-ämnen under åtgärdsgräns

PFAS-ämnen har många olika användningsområden i vårt samhälle som en följd av sina vatten-, fett- och smutsavvisande egenskaper. Ämnena är mycket svårnedbrytbara i naturen och de sprids lätt i vatten. Dricksvatten uppskattas bidra till en tiondel av det av det totala intaget av PFAS-ämnen.

fisk simmar i vatten

Gästrike Vatten ansvarar för kontroll av det kommunala dricksvattnet och har ett program för egenkontroll. I alla våra kommuner tas prover på PFAS-ämnen regelbundet.

- Vi tar löpande prover på vattnet för att följa dessa ämnen. Vi ligger under Livsmedelsverkets åtgärdsgräns i våra vattenverk, men vi planerar för åtgärder i våra vattenverk, säger Anna Norberg, processingenjör på Gästrike Vatten.

Att det finns PFAS-ämnen i vattnet är ett konkret exempel på att dagens levnadssätt och konsumtion påverkar naturen. Och där det finns människor finns även kemikalier i naturen.

Fakta

PFAS-ämnen har många olika användningsområden i vårt samhälle som en följd av sina vatten-, fett- och smutsavvisande egenskaper. Ämnena tillhör de som är mest svårnedbrytbara i naturen och de sprids lätt i vatten. Ämnena kan hittas även på platser där där det inte finns mänsklig aktivitet. Nivåerna av ämnena ökar hos djur, även i polarområdena. De hittas också i blodet hos människor.

Textil- och läderimpregnering är ett av de största användningsområdena för PFAS-ämnen. Ämnena används för att skapa släta, vatten-, fett- och smutsavvisande ytor på exempelvis:

  • allväderskläder
  • tält
  • skor
  • heltäckningsmattor
  • stoppade möbler
  • markiser.

PFAS-ämnen används även i bland annat golvvax, skidvalla, brandsläckningsskum, färg, teflon, snabbmatskartonger, bakplåtspapper, smink och bullformar.

Kommande ändring av åtgärdsgräns

I Sverige har Livsmedelsverket beslutat om en åtgärdsgräns på 90 nanogram per liter vatten för PFAS-ämnen. Gränsen innebär att kommuner som har PFAS-halter som överstiger 90 nanogram per liter vatten ska vidta åtgärder för att sänka halten så mycket som möjligt.

Samtliga prover som tagits i Gästrike Vattens vattentäkter ligger under den nuvarande åtgärdsgränsen. Vi arbetar dock aktivt med att hitta den mest lämpliga tekniken för att reducera halterna av PFAS-ämnen i vattnet.

Idag finns det inte en enskild reningsteknik som lämpar sig för alla typer av vatten. Därför behöver vi testa oss fram för att se vilken rening som fungerar för vårt vatten. Vi gör just nu en förstudie där vi bland annat försöker hitta den teknik som är bäst lämpad för vårt vatten sett till reningseffekt, kostnad och robusthet. De tekniker som finns och har visat sig fungera är bland annat aktivt kol, membranfiltrering och jonbytare.

I september 2020 fastställde den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, Efsa, ett nytt lägre riktvärde som innebär en skärpt bedömning av hur mycket PFAS-ämnen man kan få i sig varje vecka hela livet utan risk för hälsan. Bedömningen gäller för fyra olika PFAS-ämnen, där de största källorna i mat är dricksvatten, fisk, frukt och ägg.

Under hösten 2020 kommer EU:s dricksvattendirektiv att fastställas. Direktivet är juridiskt bindande för alla medlemsländer och omfattar bland annat ett gränsvärde för PFAS: 100 nanogram per liter av 20 stycken PFAS-ämnen. Direktivet är ett minimidirektiv, vilket innebär att alla medlemsländer får införa skarpare regler men de får inte överskrida gränsvärdena.

Livsmedelsverkets kommande gränser för PFAS-ämnen i dricksvatten i Sverige kommer att grunda sig på Efsa:s bedömning, EU:s dricksvattendirektiv och den egna pågående kartläggningen av kommunernas dricksvatten.

Vi har löpande kontakt med myndigheter och bevakar alla nya uppgifter som presenteras. Vi levererar ett dricksvatten som är godkänt enligt gällande riktlinjer.

Vad kan jag göra själv?

För att inte få i dig PFAS själv kan du till exempel göra dig av med dina non-stick belagda köksredskap, som stekpannor och bakformar. Använd inte impregnerade kläder och skor, leta efter smink- och andra skönhetsprodukter utan PFAS i och använd skidvalla utan flour.

Tänk också på att inte sprida PFAS i naturen och på vattenskyddsområden.

  • Undvik produkter som innehåller PFAS
  • Använd inte självrengörande målarfärg när du målar huset
  • Använd fluorfri skidvalla

Kan jag dricka vattnet?

Ja, du kan dricka vattnet. Konsumenter behöver inte oroa sig.

Vad händer nu?

Gästrike Vatten ansvarar för kontrollen av det kommunala dricksvattnet och har ett program för egenkontroll. För att säkra vattenförsörjningen i alla våra kommuner tar vi regelbundet prover på PFAS-ämnen. Under 2020 kommer vi att påbörja en förstudie där vi bland annat kommer att utföra pilotförsök för att jämföra olika tekniker och att hitta den som är mest lämpad för vårt vatten utifrån reningseffekt, kostnad och robusthet. Idag finns det inte en reningsteknik som lämpar sig för alla vatten, därför behöver vi göra flera tester för att se vilken rening som fungerar för vårt vatten. De tekniker som finns och har visat sig fungera är bland annat aktivt kol, membranfiltrering och jonbytare.

Är det här något nytt?

Vi omges av många kemikalier i vårt samhälle. Vi har analyserat PFAS (högfluorerande ämen) i våra vatten sedan 2014.

Var finns PFAS-ämnen?

PFAS-ämnen har många olika användningsområden i vårt samhälle som en följd av sina vatten-, fett- och smutsavvisande egenskaper. Ämnena är mycket svårnedbrytbara i naturen och de sprids lätt ibland annat vatten.

Det är troligt att du utsätts för dessa ämnen via till exempel damm och när du använder produkter som innehåller högfluorerade ämnen. Dricksvatten uppskattas bidra till en tiondel av det av det totala intaget av PFAS-ämnen.

Idag hittar man ämnena på platser där man inte borde vänta sig det, till exempel där det inte finns mänsklig aktivitet. Nivåerna av ämnena ökar hos djur, även i polarområdena. De hittas också i blodet hos människor.

Hur kan det finnas PFAS-ämnen i vattnet?

PFAS-ämnen har många användningsområden i vårt samhälle. Ämnet behöver inte ha spridits på vattentäkten. Det finns många källor som det kan komma ifrån, oklart om det finns speciella punktkällor som sprider mer.

Vad används PFAS- ämnen till?

PFAS-ämnen används för att skapa släta, vatten-, fett- och smutsavvisande ytor. Textil- och läderimpregnering är ett av de största användningsområdena för PFAS-ämnen. Fler exempel är allväderskläder, tält, skor, heltäckningsmattor, stoppade möbler och markiser. De används även i bland annat golvvax, skidvalla, brandsläckningsskum, färg, teflon, snabbmatskartonger, bakplåtspapper, smink och bullformar.

Vad är PFOA?

PFOA är ett av de närmare 4000 PFAS-ämnen (högfluorerande ämnen) som finns idag. PFOA används bland annat som hjälpkemikalie vid tillverkningen av polymeren polytetrafluoretylen (PTFE), tillverkning som historiskt varit en källa till stora utsläpp till miljön. PFOA kan även vara en nedbrytningsprodukt från högfluorerade polymerer som används till ex impregnering av textilier. PFOA (perfluoroktansyra) bryts inte ned i naturen. Det misstänks påverka bl.a. kolesterolhalten i blodet samt påverka antikroppssvaret negativt efter vaccination hos barn. Läs mer om PFOA hos Kemikalieinspektionenlänk till annan webbplats och Naturskyddsföreingen.länk till annan webbplats

Är det farligt för hälsan?

PFAS-ämnen ger inga akuta hälsoproblem, men de lagras i kroppen. Att utsättas för höga halter från olika källor under lång tid misstänks kunna öka risken för negativa hälsoeffekter, som påverkan på sköldkörteln, levern, fettomsättningen och immunförsvaret.

Försvinner PFAS-ämnen om jag kokar vattnet?

Nej.

Kan jag se PFAS- ämnen i vatten?

Nej.

Vilka gränsvärden finns det för ämnet?

Livsmedelsverket har satt en åtgärdsgräns på 90 nanogram/liter då vattenproducenten bör vidta åtgärder för att sänka halterna. Samtliga prover som Gästrike Vatten har tagit ligger under åtgärdsgränsen.

Vad kan jag göra för att minimera PFAS- ämnen i min vardag?

Till exempel kan du göra dig av med dina non-stick belagda köksredskap, som stekpannor och bakformar. Använd inte impregnerade kläder och skor, leta efter smink- och andra skönhetsprodukter utan PFAS i och använd skidvalla utan flour.

droppar på kvist

Undersökning av miljögifter

Åren 2016–2017 genomförde Sveriges geologiska undersökning (SGU) på uppdrag av Naturvårdsverket en screening av miljögifter i grundvatten, med fokus på urbana miljöer. Resultaten redovisas i en rapport; "Miljögifter i urbant grundvatten".

Del av sammanfattningen av SGU:s rapport:

Det är tydligt att grundvattnet i urbana områden är påverkat av mänsklig aktivitet. Det vore därför värdefullt att följa upp mätningarna framöver för att ta reda på om halterna förändras över tid, samt att mäta på fler platser för att erhålla ett mer omfattande dataunderlag för en säkrare bedömning.

Adress
Gästrike Vatten AB
Hamnleden 20
806 41 Gävle

Epostadress
info@gastrikevatten.se

Telefonnummer
Tel 020-37 93 00

Måndag - fredag
9-12 och 13-15

Linked Inlänk till annan webbplats