Gästrike Vatten

Samråd - MKB för överföringsledningar

En del i projekt Vattenförsörjning Mon är att bygga ledningar som ska leda dricksvatten från
det nya vattenverket vid Mon i Skutskär till Gävle. Gästrike Vatten tar fram en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som beskriver vilka miljövärden som kan påverkas. Vid framtagande av en MKB ingår att samråda med myndigheter, intresseorganisationer och enskilda som kan beröras av aktuell verksamhet.

karta över ledningssträckning

Ungefärlig ledningssträckning visas på kartan

Vad händer just nu?

6 september, 2021

En del i projekt Vattenförsörjning Mon är överföringsledningen som ska leda dricksvattnet från det nya vattenverket vid Mon i Skutskär till Gävle. Nya ledningar med en total längd av cirka tre mil ska anläggas, i både Älvkarleby kommun och Gävle kommun. Efter en gemensam inledning delar det upp sig i två ledningar, en mot Bomhus och en mot Lapphällan vid Gävle Bro. Ungefärlig ledningsträckning visas på kartan.
Läs mer  om  överföringsledningar Öppnas i nytt fönster.

Till projektsidan

Miljökonsekvensbeskrivning

Utbyggnaden av ledningarna kan påverka natur- och kulturmiljöer och därför tar Gästrike Vatten fram en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som beskriver vilka miljövärden som kan påverkas och bedömer vilka effekter utbyggnaden kan medföra. Vid framtagande av en MKB ingår att samråda med myndigheter, intresseorganisationer och enskilda som kan beröras av aktuell verksamhet.

Att samråd ska hållas och vad som ska ingå i en MKB anges i miljöbalken och miljöprövningsförordningen.

Lämna synpunkter på MKB:ns innehåll

Ett samråd innebär att om du är sakägare, det vill säga att du har en fastighet, verksamhet eller annat intresse som kan påverkas av ledningsutbyggnaden, har du möjlighet att lämna synpunkter. I detta fall är det ett så kallat avgränsningssamråd. Det betyder att du kan lämna synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningens omfattning, det vill säga MKB:ns innehåll och detaljeringsgrad.

För att du ska kunna tycka till om detta har ett samrådsunderlag tagits fram. Underlaget består av ett textdokument och kartor, som du kan titta på eller ladda ner under "samrådsunderlag och kartor" nedan.

I samrådsunderlaget redovisas den kunskap som nu finns om natur- och kulturmiljön och andra miljöaspekter längs ledningssträckan samt vilka undersökningar och utredningar som kommer att utföras för att få fram mer information till MKB:n. I samrådsunderlaget redovisas också vad MKB:n är tänkt att innehålla.

Lämna synpunkter

Synpunkter om MKB:ns innehåll ska lämnas skriftligt via e-post eller brev. Ange Samråd MKB Mon-Gävle i ämnesraden för e-post eller som rubrik.

Skicka dina synpunkter till:

info@gastrikevatten.se

Gästrike Vatten AB
Hamnleden 20
806 41 Gävle

Synpunkter ska inkomma senast 2021-10-01.

Här nedanför följer en sammanfattning av samrådsunderlagets textdokument

Beskrivning av åtgärden

Bygget av ledningarna kommer att ske i etapper mellan år 2023 och 2028. Arbetet inleds med sträckan Mon till Gävle Bro.

För att lägga ledningarna i marken grävs ett ca 2,5 djupt och 7–8 m bett ”dike” (ledningsschakt). När ledningarna är på plats i marken kan mycket av de uppgrävda jordmassorna läggas tillbaka, men en del schaktmassor kommer troligen behöva transporteras bort. Under byggtiden behövs utrymme för att köra maskiner och fordon och lägga upp jordmassor och materiel bredvid ledningsschakten.

I vissa delar går ledningssträckan genom skogsmark, och där måste skogen avverkas i en ca 15–20 m bred gata. Där det är möjligt följer ledningssträckningen befintliga vägar och kraftledningar. På så sätt minskar ytan där det krävs avverkning, jämfört med om hela ledningssträckan hade gått genom intakt skogsmark.

När ledningarna är på plats i marken och jorden har återfyllts kommer växtligheten att komma tillbaka på naturlig väg. Det kommer dock inte vara tillåtet att plantera träd ovanpå ledningarna, då större träd kan skada ledningarna och försvåra om man i framtiden behöver reparera eller utföra underhåll på ledningarna. I skogsmark kommer ledningsgatan med tiden se ut ungefär som en ca 10–12 m bred kraftledningsgata, fast med ledningarna under jorden.

Natur- och kulturmiljövärden

Ledningssträckningen har valts för att påverka natur- och kulturvärden i så liten omfattning som möjligt, men det finns områden med värdefull natur och kulturlämningar vid eller i närheten av lednings­sträckan. Kända värden finns redovisade på de kartor som tillhör samrådsunderlaget.

Områden med värdefull natur finns exempelvis i områden som är skyddade enligt miljöbalken:

  • Riksintresse för Naturvård och Friluftsliv, se Karta 1.
  • Riksintresse Natura 2000, se Karta 2.
  • Riksintresse för rörligt friluftsliv, se Karta 3.
  • Naturreservat, se Karta 4.
  • Områden med strandskydd, se Karta 5.

Vissa områden kan ha flera av ovanstående skydd, till exempel vara både ett naturreservat och ett Natura
2000-område.

Det kan också förekomma områden/objekt som har ett skydd enligt miljöbalken, men som i nuläget inte kan redovisas på en karta. Det gäller arter som är skyddade enligt artskyddsförordningen, det vill säga fridlysta arter, samt objekt som omfattas av ett generellt biotopskydd, vilket till exempel gäller alléer och vattendrag i jordbruksmark. En naturvärdesinventering kommer utföras längs ledningssträckan och den kommer ge information om och var det förekommer skyddade arter och biotopskyddsobjekt. Detta kommer att redovisas i MKB:n.

Områden med värdefull natur kan också ha identifierats vid olika inventeringar som exempelvis Naturvårdsverket, länsstyrelserna och skogsbolag har utfört:

  • Nyckelbiotoper och objekt med naturvärde, se Karta 6.
  • Ängs- och hagmarksinventering, se Karta 7.
  • Våtmarksinventering och Sumpskogsinventering, se Karta 8.

Områden med värdefull natur kan även ingå i länsstyrelsernas naturvårdsprogram, se Karta 9.

Ledningssträckningen korsar flera vattendrag, allt från små diken till medelstora bäckar, se Karta 10.

Ledningssträckningen passerar också i närheten av kulturhistoriska lämningar som är registrerade av Riksantikvarieämbetet, se Karta 11.

Utredningar och undersökningar

Miljökonsekvensbeskrivningen kommer att bygga vidare på den information som finns i samråds­underlaget, kompletterat med information från planerade utredningar:

  • En naturvärdesinventering som ger detaljerad information om naturvärdesobjekt, före­komst av skyddade arter och eventuella biotopskyddsobjekt.
  • En hydrogeologisk utredning för att utreda eventuell påverkan på Natura 2000-områden.
  • En arkeologisk utredning för att utreda om det förekommer idag okända kulturhistoriska värden som kräver ytterligare undersökningar, åtgärder eller anpassningar.

Inför entreprenaden kan det också bli aktuellt att undersöka om det finns föroreningar i marken. Detta är främst av intresse i kraftledningsgator, där marken närmast ledningsstolpar kan bli förorenad om stolparna är impregnerade med miljöstörande ämnen.

Miljöeffekter och miljökonsekvenser

I MKB:n kommer effekter och konsekvenser för de miljövärden som påverkas av åtgärden att redovisas.

Påverkan – vad den fysiska åtgärden innebär,

Effekt – vilken förändring denna påverkan medför,

Konsekvens – betydelsen eller följderna av förändringen.

Bedömningarna görs i jämförelse med ett så kallat nollalternativ. I detta fall är nollalternativet att överföringsledningarna inte anläggs längs den aktuella sträckan.

Utgångspunkten är att ledningsutbyggnaden ska medföra så små konsekvenser som möjligt. Därför kan det bli aktuellt att anpassa ledningssträckningen (flytta den en liten bit i någon riktning) för att undvika områden med höga värden. I byggskedet kan också olika åtgärder vidtas för att undvika eller minska risken för negativ påverkan.

De utredningar som ska utföras kommer att ge mer information om eventuella värden som påverkas, om det krävs anpassningar av ledningssträckningen eller skydds-/försiktighetsåtgärder. Detta kommer redovisas i MKB:n.

MKB:ns innehåll

Miljökonsekvensbeskrivningen föreslås ha följande innehåll:

Icke-teknisk sammanfattning

I den icke-tekniska sammafattningen ska samtliga delar av MKB:n beskrivas kortfattat, så att personer utan sakkunskaper ska kunna förstå ställningstaganden, bedömningar och slutsatser som miljöbedömningsprocessen resulterat i.

Åtgärdens lokalisering, utformning och omfattning

Vad som ska göras och var.

Ställningstagande avseende betydande miljöpåverkan

Gävle Vatten AB har själva antagit att verksamheten kan medföra en betydande miljöpåverkan. Omständigheter som talar för detta ställningstagande redovisas.

Metodik

En beskrivning av metodiken för framtagandet av MKB:n, vilka informationskällor som använts, metod för konsekvensbedömningen samt bedömningsgrunder. Eventuella faktorer som medför osäkerheter i bedömningen redovisas också.

Alternativ

En beskrivning av studerade alternativ, valda och bortvalda alternativ och de ställningstaganden som ligger bakom valen.

I en MKB brukar även ett nollalternativ definieras. I detta fall är nollalternativet att överförings­ledningarna inte anläggs enligt den valda lokaliseringen.

Avgränsning

MKB:ns avgränsning i sak, i tid och geografiskt redovisas.

Avgränsning i sak gäller vilka miljöaspekter som ska bedömas i MKB:n, se tabell nedan.

Avgränsningen i tid avser med vilken tidshorisont bedömningen görs. I detta fall föreslås att bedömningen omfattar tiden från att anläggningsarbetena startar till cirka fem år efter att arbetena slutförts. Efter fem år bedöms att vegetation har återetablerats och ett nytt normaltillstånd tagit form.

Den geografiska avgränsningen kan vara olika för olika miljöaspekter. För vissa miljöaspekter kan påverkan vara begränsad till det fysiska arbetsområdet, medan andra aspekter kan påverka ett större geografiskt område. I MKB:n beskrivs detta för respektive miljöaspekt.

Nuläge

Nuvarande förutsättningar avseende valda miljöaspekter redovisas. Redovisningen utgår från beskrivningar i samrådsunderlaget, kompletterat med information från planerade utredningar. I MKB:n bedöms också hur förhållandena förväntas utveckla sig om åtgärden inte genomförs (nollalternativet).

Konsekvensbedömning

För valda miljöaspekter bedöms;

Påverkan – den fysiska åtgärden,

Effekt – vilken förändring denna påverkan medför,

Konsekvens – betydelsen eller följderna av förändringen.

Valt alternativ jämförs med nollalternativet och konsekvenserna värderas.

Allt sammanfattas i en samlad bedömning.

Försiktighetsåtgärder

En beskrivning av de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa eventuella negativa miljöeffekter samt vilken beredskap som ska finnas vid olyckor.

Hänsyn till miljömål, miljökvalitetsnormer och allmänna hänsynsregler

I MKB:n redovisas

  • Vilka nationella, regionala och/eller kommunala miljömål som berörs, samt om åtgärden påverkar uppfyllandet av relevanta miljömål.
  • Vilka miljökvalitetsnormer berörs och huruvida de påverkas.
  • Hur de allmänna hänsynsreglerna enligt miljöbalken tillgodosetts.

Samråd

En redogörelse för de samråd som skett, vilka som inbjudits till samråd och vad som framkommit vid samråden.

Miljöaspekter

Miljöbalken anger vilka delar av miljön (miljöaspekter) som ska bedömas i en MKB. I tabellen nedan redovisas de delar som miljöbalken anger, och vilka miljöaspekter inom respektive del som föreslås ingå i MKB:n för överföringsledningen. De aspekter som valts ut är områden eller intressen där det finns risk för en påverkan och/eller där det kan finnas behov av försiktighetsåtgärder eller motsvarande.

Aspekter enligt miljöbalken

Aspekter som ingår i MKB

Befolkning och människors hälsa

Rekreation och friluftsliv

Skyddade djur- och växtarter, biologisk mångfald

Skyddade arter

Mark, jord, vatten, luft, klimat, landskap, bebyggelse och kulturmiljö

Riksintressen för naturvård, Natura 2000

Naturreservat

Generellt biotopskydd

Nyckelbiotoper, våtmarker och sumpskogar

Ängs- och hagmarker

Naturvårdsprogram

Vattendrag, strandskydd

Kulturmiljö

Förorenad mark

Hushållning med mark, vatten och den fysiska miljön

Masshantering

Hushållning med material, råvaror och energi

Masshantering

Andra delar av miljön

Ingår ej i MKB

Om du vill lämna synpunkter på MKB:ns innehåll så gör du det enligt instruktionerna ovan.

Bilder är tagna längs föreslagen ledningssträckning

Väg 76 vid Mon (Skutskär)

Väg 76 vid Mon, Skutskär

Vanlig skog sydväst om Skutskär

Skogsmark väster om Bultbovägen, Skutskär.

Kraftledningsgata nära Grinduga

Kraftledningsgata nära Grinduga

Älgsjövägen

Älgsjövägen

Timmerrännan

Timmerrännan

Kraftledningsgata vid Sänningsmuren

Kraftledningsgata vid Sänningsmuren

Motionsspår vid Hemlingby friluftsomrade

Motionsspår vid Hemlingby

Spängersleden, Gävle

Spängersleden, Gävle

Samråd avslutat

Det är inte längre möjligt att lämna synpynkter på MKB:ns innehåll. Sista datum var 1 oktober 2021.

Frågor besvaras av

Charlotta Bergqvist
Projektledare Miljö & Tillstånd
charlotta.bergqvist@gastrikevatten.se

Vill du veta mer?

Kontakta vår kundservice på 020-37 93 00 eller skicka ett mail till info@gastrikevatten.se