Samrådsunderlag för ledningar

Här nedanför följer en sammanfattning av samrådsunderlagets textdokument

Beskrivning av åtgärden

Bygget av ledningarna kommer att ske i etapper mellan år 2023 och 2028. Arbetet inleds med sträckan Mon till Gävle Bro.

För att lägga ledningarna i marken grävs ett ca 2,5 djupt och 7–8 m bett ”dike” (ledningsschakt). När ledningarna är på plats i marken kan mycket av de uppgrävda jordmassorna läggas tillbaka, men en del schaktmassor kommer troligen behöva transporteras bort. Under byggtiden behövs utrymme för att köra maskiner och fordon och lägga upp jordmassor och materiel bredvid ledningsschakten.

I vissa delar går ledningssträckan genom skogsmark, och där måste skogen avverkas i en ca 15–20 m bred gata. Där det är möjligt följer ledningssträckningen befintliga vägar och kraftledningar. På så sätt minskar ytan där det krävs avverkning, jämfört med om hela ledningssträckan hade gått genom intakt skogsmark.

När ledningarna är på plats i marken och jorden har återfyllts kommer växtligheten att komma tillbaka på naturlig väg. Det kommer dock inte vara tillåtet att plantera träd ovanpå ledningarna, då större träd kan skada ledningarna och försvåra om man i framtiden behöver reparera eller utföra underhåll på ledningarna. I skogsmark kommer ledningsgatan med tiden se ut ungefär som en ca 10–12 m bred kraftledningsgata, fast med ledningarna under jorden.

Natur- och kulturmiljövärden

Ledningssträckningen har valts för att påverka natur- och kulturvärden i så liten omfattning som möjligt, men det finns områden med värdefull natur och kulturlämningar vid eller i närheten av lednings­sträckan. Kända värden finns redovisade på de kartor som tillhör samrådsunderlaget.

Områden med värdefull natur finns exempelvis i områden som är skyddade enligt miljöbalken:

• Riksintresse för Naturvård och Friluftsliv, se Karta 1.
• Riksintresse Natura 2000, se Karta 2.
• Riksintresse för rörligt friluftsliv, se Karta 3.
• Naturreservat, se Karta 4.
• Områden med strandskydd, se Karta 5.

Vissa områden kan ha flera av ovanstående skydd, till exempel vara både ett naturreservat och ett Natura
2000-område.

Det kan också förekomma områden/objekt som har ett skydd enligt miljöbalken, men som i nuläget inte kan redovisas på en karta. Det gäller arter som är skyddade enligt artskyddsförordningen, det vill säga fridlysta arter, samt objekt som omfattas av ett generellt biotopskydd, vilket till exempel gäller alléer och vattendrag i jordbruksmark. En naturvärdesinventering kommer utföras längs ledningssträckan och den kommer ge information om och var det förekommer skyddade arter och biotopskyddsobjekt. Detta kommer att redovisas i MKB:n.

Områden med värdefull natur kan också ha identifierats vid olika inventeringar som exempelvis Naturvårdsverket, länsstyrelserna och skogsbolag har utfört:

• Nyckelbiotoper och objekt med naturvärde, se Karta 6.
• Ängs- och hagmarksinventering, se Karta 7.
• Våtmarksinventering och Sumpskogsinventering, se Karta 8.

Områden med värdefull natur kan även ingå i länsstyrelsernas naturvårdsprogram, se Karta 9.

Ledningssträckningen korsar flera vattendrag, allt från små diken till medelstora bäckar, se Karta 10.

Ledningssträckningen passerar också i närheten av kulturhistoriska lämningar som är registrerade av Riksantikvarieämbetet, se Karta 11.

Utredningar och undersökningar

Miljökonsekvensbeskrivningen kommer att bygga vidare på den information som finns i samråds­underlaget, kompletterat med information från planerade utredningar:

• En naturvärdesinventering som ger detaljerad information om naturvärdesobjekt, före­komst av skyddade arter och eventuella biotopskyddsobjekt.
• En hydrogeologisk utredning för att utreda eventuell påverkan på Natura 2000-områden.
• En arkeologisk utredning för att utreda om det förekommer idag okända kulturhistoriska värden som kräver ytterligare undersökningar, åtgärder eller anpassningar.

Inför entreprenaden kan det också bli aktuellt att undersöka om det finns föroreningar i marken. Detta är främst av intresse i kraftledningsgator, där marken närmast ledningsstolpar kan bli förorenad om stolparna är impregnerade med miljöstörande ämnen.

Miljöeffekter och miljökonsekvenser

I MKB:n kommer effekter och konsekvenser för de miljövärden som påverkas av åtgärden att redovisas.

Påverkan – vad den fysiska åtgärden innebär,

Effekt – vilken förändring denna påverkan medför,

Konsekvens – betydelsen eller följderna av förändringen.

Bedömningarna görs i jämförelse med ett så kallat nollalternativ. I detta fall är nollalternativet att överföringsledningarna inte anläggs längs den aktuella sträckan.

Utgångspunkten är att ledningsutbyggnaden ska medföra så små konsekvenser som möjligt. Därför kan det bli aktuellt att anpassa ledningssträckningen (flytta den en liten bit i någon riktning) för att undvika områden med höga värden. I byggskedet kan också olika åtgärder vidtas för att undvika eller minska risken för negativ påverkan.

De utredningar som ska utföras kommer att ge mer information om eventuella värden som påverkas, om det krävs anpassningar av ledningssträckningen eller skydds-/försiktighetsåtgärder. Detta kommer redovisas i MKB:n.

MKB:ns innehåll

Miljökonsekvensbeskrivningen föreslås ha följande innehåll:

Icke-teknisk sammanfattning

I den icke-tekniska sammafattningen ska samtliga delar av MKB:n beskrivas kortfattat, så att personer utan sakkunskaper ska kunna förstå ställningstaganden, bedömningar och slutsatser som miljöbedömningsprocessen resulterat i.

Åtgärdens lokalisering, utformning och omfattning

Vad som ska göras och var.

Ställningstagande avseende betydande miljöpåverkan

Gävle Vatten AB har själva antagit att verksamheten kan medföra en betydande miljöpåverkan. Omständigheter som talar för detta ställningstagande redovisas.

Metodik

En beskrivning av metodiken för framtagandet av MKB:n, vilka informationskällor som använts, metod för konsekvensbedömningen samt bedömningsgrunder. Eventuella faktorer som medför osäkerheter i bedömningen redovisas också.

Alternativ

En beskrivning av studerade alternativ, valda och bortvalda alternativ och de ställningstaganden som ligger bakom valen.

I en MKB brukar även ett nollalternativ definieras. I detta fall är nollalternativet att överförings­ledningarna inte anläggs enligt den valda lokaliseringen.

Avgränsning

MKB:ns avgränsning i sak, i tid och geografiskt redovisas.

Avgränsning i sak gäller vilka miljöaspekter som ska bedömas i MKB:n, se tabell nedan.

Avgränsningen i tid avser med vilken tidshorisont bedömningen görs. I detta fall föreslås att bedömningen omfattar tiden från att anläggningsarbetena startar till cirka fem år efter att arbetena slutförts. Efter fem år bedöms att vegetation har återetablerats och ett nytt normaltillstånd tagit form.

Den geografiska avgränsningen kan vara olika för olika miljöaspekter. För vissa miljöaspekter kan påverkan vara begränsad till det fysiska arbetsområdet, medan andra aspekter kan påverka ett större geografiskt område. I MKB:n beskrivs detta för respektive miljöaspekt.

Nuläge

Nuvarande förutsättningar avseende valda miljöaspekter redovisas. Redovisningen utgår från beskrivningar i samrådsunderlaget, kompletterat med information från planerade utredningar. I MKB:n bedöms också hur förhållandena förväntas utveckla sig om åtgärden inte genomförs (nollalternativet).

Konsekvensbedömning

För valda miljöaspekter bedöms;

Påverkan – den fysiska åtgärden,

Effekt – vilken förändring denna påverkan medför,

Konsekvens – betydelsen eller följderna av förändringen.

Valt alternativ jämförs med nollalternativet och konsekvenserna värderas.

Allt sammanfattas i en samlad bedömning.

Försiktighetsåtgärder

En beskrivning av de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa eventuella negativa miljöeffekter samt vilken beredskap som ska finnas vid olyckor.

Hänsyn till miljömål, miljökvalitetsnormer och allmänna hänsynsregler

I MKB:n redovisas

• Vilka nationella, regionala och/eller kommunala miljömål som berörs, samt om åtgärden påverkar uppfyllandet av relevanta miljömål.
• Vilka miljökvalitetsnormer berörs och huruvida de påverkas.
• Hur de allmänna hänsynsreglerna enligt miljöbalken tillgodosetts.

Samråd

En redogörelse för de samråd som skett, vilka som inbjudits till samråd och vad som framkommit vid samråden.

Miljöaspekter

Miljöbalken anger vilka delar av miljön (miljöaspekter) som ska bedömas i en MKB. I tabellen nedan redovisas de delar som miljöbalken anger, och vilka miljöaspekter inom respektive del som föreslås ingå i MKB:n för överföringsledningen. De aspekter som valts ut är områden eller intressen där det finns risk för en påverkan och/eller där det kan finnas behov av försiktighetsåtgärder eller motsvarande.

Läs mer om överföringsledningar Öppnas i nytt fönster.

Bilder är tagna längs föreslagen ledningssträckning

Här hittar du samtliga dokument och kartor som ingår i samrådsunderlaget

Samråd avslutat

Det är inte längre möjligt att lämna synpynkter på MKB:ns innehåll. Sista datum var 1 oktober 2021.