Förslag till vattentjänstplan för Östhammars kommun

Varför en vattentjänstplan?

Nya regler i Lagen om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412) från 1 januari 2023 ställer krav på att alla kommuner ska ta fram, samråda och besluta i kommunfullmäktige om en vattentjänstplan. Planen ska revideras vart fjärde år.

Vad är en vattentjänstplan?

Gästrike Vatten har i samarbete med Östhammars kommun tagit fram förslag till vattentjänstplan för Östhammars kommun som beskriver:

• Nuläge och framtida behov inom allmänna vattentjänster, det vill säga dricksvattenförsörjning, avloppsrening och dagvattenhantering.
• Vilka åtgärder som behövs för att de allmänna VA-anläggningarna ska fungera vid en ökad belastning på grund av skyfall.
• Vilka områden som i dag har enskilda VA-lösningar, och som bedöms ha behov av kommunalt VA.
  

Arbetet med Östhammars vattentjänstplan

Förslag till vattentjänstplan för Östhammars kommun var ute på samråd under perioden 15 september - 31 oktober 2024. Under samrådet kom det in många synpunkter och nu pågår ett arbete att bearbeta planen för att sedan ställa ut den på granskning. I samband med granskningen kommer en samrådsredogörelse finnas där vi presenterar hur vi har bemött inkomna synpunkter. Granskningen kommer att pågå under fyra veckor och planeras ske senare under våren 2025.

Vattentjänstplanen kommer därefter att beslutas av kommunfullmäktige, preliminärt hösten 2025.

Svar i förtid

Några att de synpunkter och frågor som kom in under samrådet har vi valt att svara på innan granskningen. Det är sådana frågor och synpunkter som vi har svarat på i andra sammanhang eller som inte kommer att påverka innehållet i vattentjänstplanen.

Frågor?

Frågor om vattentjänstplanen besvaras av kommunansvarig Sara Larsson.

Kontaktuppgifter

E-post: sara.larsson@gastrikevatten.se
Telefon: 026 - 17 51 37

Handlingar

SAMRÅDSVERSION Vattentjänstplan Östhammars kommun, KS 2024_377 Pdf, 609.8 kB, öppnas i nytt fönster.

Bilaga 1, Begreppslista Pdf, 97.8 kB, öppnas i nytt fönster.

Bilaga 2, Plan för utbyggnad av omvandlingsområden Pdf, 534.9 kB, öppnas i nytt fönster.

Bilaga 3, Undersökning om betydande miljöpåverkan Pdf, 165.3 kB, öppnas i nytt fönster.

Frågor och svar om vattentjänstplanen

Hur ser processen ut för dialog och information till kommuninnevånarna om VA-frågor framåt?

Vattentjänstplanen syftar till att öka insynen över hur kommunen planerar för utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp. Här redovisas viktiga beslut som kommunen har fattat i VA-frågor och vilken strategi och arbetssätt som väntas framöver. Vattentjänstplanen stödjer kommunikationen kring redan fattade beslut (t ex beslut om nytt reningsverk) men är i vissa fall första tillfället i en kommunikation som kommer att pågå under en längre tid. Detta är exempelvis fallet när det gäller fördjupad kommunikation i prioriterade omvandlingsområden (bilaga 2).

Vilka antagaden om tillväxt baseras vattentjänstplanen på och varför?

När man investerar i VA-infrastruktur är det nödvändigt att ha ett långsiktigt perspektiv. De vattenverk, reningsverk och ledningar som servar invånare/kunder och samhälle i Östhammars kommun idag byggdes i många fall på 1950- till 1970-talen, och på motsvarande sätt måste dagens investeringar baseras på bedömningar av hur utvecklingen kan komma att se ut under många år framåt. De antaganden om framtida tillväxt som görs i vattentjänstplanen bygger på översiktsplanen för Östhammars kommun. För de östra delarna av Östhammar ligger även ”Utvecklingsplan för VA-försörjningen i de östra delarna av Östhammars kommun” från 2022 till grund.

Planerna för anslutning till kommunalt VA i omvandlingsområden, dvs områden med enskild VA-försörjning där det av miljö- och hälsoskäl finns behov av kommunalt VA, är inte påverkade av tillväxtprognoser. Det är inte är räknat med någon större inflyttning i dessa områden utan planen är baserad på befintliga bostadsfastigheter i respektive område.

Vid sidan av tillväxtprognoserna och behoven i omvandlingsområden finns det även andra faktorer som ligger bakom behovet av utbyggt VA i delar av Östhammars kommun. En faktor är de återkommande problemen sommartid med både mängden dricksvatten och kvaliteten på vattnet. En annan faktor är att flera detaljplaneprocesser de senaste åren har stoppats eller pausats på grund av bristande vatten- och avloppskapacitet.

Det är naturligtvis möjligt att den framtida tillväxten kan bli både större och mindre än dagens antaganden. Detta är en av anledningarna till att utbyggnaden av kommunalt VA kommer att göras stegvis och i flera etapper. Då finns det möjlighet/utrymme att anpassa utbyggnadstakten efter aktuell befolkningsutveckling.

Vad kostar det att ansluta till kommunalt VA? Kommer det att bli dyrare i framtiden?

Kostnaden för att ansluta en fastighet till kommunalt vatten och avlopp kallas anläggningsavgift. Det är en engångskostnad som utgår från gällande VA-taxa i kommunen. I dag ligger anläggningsavgifterna i Östhammars kommun mellan ca 200 000 och 300 000 kronor. Vad nivån kommer att bli i framtiden påverkas både av kostnadsutvecklingen och till exempel vattentjänstplanens inriktning. Anläggningsavgiften ska täcka kostnaden för att ansluta en fastighet till det lokala ledningsnätet, samt fastighetens del av de allmänna vatten- och avloppsanläggningarna. Avgiften är inte ett fast belopp utan beräknas utifrån tomtyta, antal bostadsenheter och behov av tjänst – vatten, spillvatten, dagvatten. Vid anslutning tillkommer, utöver anläggningsavgiften, kostnaderna för grävning/åtgärder på den egna tomten fram till de kommunala VA-ledningarna. Här kan du läsa mer om taxor och avgifter.

Hur beräknas anslutningsavgiften för fastigheter som har servitut för exempelvis en väg på sin mark?

Anläggningsavgiften beräknas utifrån tomtyta, antal bostadsenheter och behov av tjänst – vatten, spillvatten, dagvatten. Avgiften baseras normalt sett på hela tomtytan, oavsett om delar av ytan belastas av servitut.

Borde man inte införa en differentierad VA-taxa som ger de anslutna abonnenterna ett incitament att spara vatten?

Taxan för den löpande vattenförbrukningen för anslutna abonnenter kallas brukningsavgift. I Östhammars kommun är brukningsavgiften redan i dag differentierad, eftersom den är indelad i en fast och en rörlig del. Den fasta avgiften är i sin tur uppdelad på olika nivåer beroende på om fastigheten förbrukar mer eller mindre än 600 m2 vatten per år.

Arbete pågår med att vidareutveckla taxekonstruktionen.

Hur påverkar VA-utvecklingen i kommunen VA-kollektivet respektive skattekollektivet ekonomiskt?

Den vattentjänstplan som har varit ute på samråd beskriver hur dricksvattenförsörjning, avloppsrening och dagvattenhantering ska fungera inom Östhammars kommun i framtiden. Vattentjänstplanen utgår från att den systemlösning för VA-tjänster i de östra delarna av kommunen, som beslutades av kommunfullmäktige i juni 2022 och som nu håller på att genomföras, kommer att slutföras som planerat. I denna systemlösning ingår en utbyggnad av avloppsreningsverket i Öregrund, insatser för att öka mängden dricksvatten, samt nya ledningar för både vatten och avlopp mellan Östhammar och Öregrund.

Beslutet om systemlösningen kom alltså före vattentjänstplanen och ligger utanför denna. När kommunfullmäktige senare ska fastställa vattentjänstplanen innebär det att de kommer besluta hur de nya möjligheter som systemlösningen skapar ska användas. Däremot innebär inte beslutet om vattentjänstplanen att systemlösningen ska prövas igen – det finns ingenting i vattentjänstplanen som innebär någon omprövning eller föreslagen förändring gällande systemlösningen. Här hittar du mer information om hur arbetet med VA-utvecklingen i de östra delarna av kommunen fortskrider genom systemlösningen.

När det gäller ekonomin så ligger, enligt kommunfullmäktiges beslut, budgetramen för hela programmet ”VA-utveckling östra Östhammar” på 800 - 1 000 miljoner kronor (Mkr). I dagsläget beräknas mellan 600 och 700 Mkr av denna ram behövas till systemlösningen enligt följande fördelning: 200-250 Mkr till utbyggnad av avloppsreningsverket i Öregrund. 220-300 Mkr till insatser för att öka mängden dricksvatten, inklusive ett nytt avsaltningsverk i Öregrund. 180-200 Mkr till nya ledningar för vatten och avlopp mellan Östhammar och Öregrund. Resterande del av budgetramen är avsedd för att bygga ut områdesledningar till främst befintliga fastigheter i flera så kallade omvandlingsområden. Fördelningen mellan de olika områdena är ännu inte beslutad.

All VA-utveckling, inklusive den som nu håller på att genomföras i östra Östhammar och som vattentjänstplanen utgår ifrån, kan finansieras på tre olika sätt: · De fastigheter som kommer att kunna nyanslutas till kommunalt VA, tack vare den ökade kapaciteten för både dricksvatten och avloppshantering, bidrar via anläggningsavgifter. Hela VA-kollektivet, det vill säga alla som har och får kommunalt VA, bidrar via sina brukningsavgifter. Samtliga invånare bidrar via ett så kallat driftsbidrag som finansieras via skattsedeln. Alla tre finansieringsslagen (anläggningsavgift, brukningsavgift och driftsbidrag) kommer att påverkas av den VA-utveckling som nu sker i Östhammars kommun. Detta är inte unikt för Östhammar utan sker i många svenska kommuner vartefter man gör nödvändiga utbyggnader och moderniseringar av sina VA-system. Östhammars kommun och Gästrike Vatten strävar gemensamt efter att fördela kostnaderna rättvist och att hålla nere ökningarna så mycket det går. Det sker dels genom att vara kostnadsmedvetna i alla delar av utbyggnaden, dels genom att bygga ut VA-systemet stegvis som beskrivs ovan. De tre avgifterna beslutas av Östhammars kommunfullmäktige efter förslag från Östhammar Vatten AB:s styrelse.

Kommer mervärdesavtalet med SKB att finansiera VA-utbyggnaden?

Mervärdesavtalet med SKB är inte avsett att omfatta utveckling av kommunalt VA. Mer information om avtalet finns på Östhammars kommuns webbplats under Näringsliv/tillväxt – Mervärdesavtalet. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Går det att ställa krav på vattenbesparande åtgärder i detaljplaneringen?

Möjligheten att använda olika vattenbesparande tekniker är något som både Östhammars kommun och Gästrike Vatten ser som mycket intressant. Detta kan absolut vara något att titta på i planeringen av framtida exploateringsområden när processen kommer så långt. Men även om man med hjälp av vattensparande teknik kan minska belastningen på VA-systemet något så kvarstår den stora utmaningen i den östra delen av Östhammars kommun: att få fram tillräckligt med råvatten för att kunna producera dricksvatten av god kvalitet till alla invånare, både idag och i framtiden.

Är det valbart att ansluta till kommunalt VA i omvandlingsområden?

Bedömningen om det finns behov av kommunalt VA för en bebyggelse eller inte, görs för ett område i sin helhet och inte för varje enskild fastighet. VA-huvudmannen är skyldig att ersätta fastighetsägare om dennes VA-anläggning blir onyttig. Miljötillstånd för anläggningen måste finnas. Gästrike Vatten tillämpar rak avskrivning under tio år på verifierade kostnader. Under vissa förhållanden kan det också vara möjligt att ansluta en fastighet enbart till det kommunala avloppet, och att fortsätta använda den egna dricksvattenbrunnen.

Väljer ni omvandlingsområden utifrån ekonomiska aspekter?

Bedömningen av vilka områden som har behov av att ansluta till kommunalt VA utgår från Vattentjänstlagens skrivningar om skydd för människors hälsa och miljö. Det görs alltså inga ekonomiska avvägningar när bedömningen görs om en bebyggelse har behov av kommunal VA-försörjning eller inte. Däremot vägs de ekonomiska aspekterna in när beslutet tas om i vilken ordning de olika omvandlingsområdena ska kopplas in på VA-nätet. Det är till fördel för hela VA-kollektivet om stora områden med enklare tekniska förutsättningar kopplas på tidigt, eftersom det då blir fler VA-abonnenter som kan dela på framtida kostnader.

Det pågår en debatt i Riksdagen angående tvångsanslutning till kommuners VA-system. Hur har kommunen tänkt sig den framtida planeringen om lagen ändras?

Allt arbete inom kommunen utgår från nu gällande lagstiftning. Det innebär att bedömningen av vilka områden som har behov av att ansluta till kommunalt VA baseras på den nuvarande Vattentjänstlagens skrivningar om skydd för människors hälsa och miljö. Att olika samhällsfrågor debatteras, och att det förs fram förslag om ny och förändrad lagstiftning, är en del av den demokratiska processen. Som regelstyrd offentlig organisation kan Östhammars kommun inte föregå den processen och förutsätta vilka beslut en viss debatt kommer att leda fram till. Men om lagen i framtiden skulle ändras, så att det blir ändrade förutsättningar i VA-frågorna, kommer kommunen att agera utifrån dessa.

Kan fastighetsägare välja tidpunkt för anslutning till kommunalt VA?

Under särskilda förhållanden är det möjligt att bara ansluta sin fastighet till det kommunala avloppet, och att fortsätta använda den egna dricksvattenbrunnen. Detta förutsätter att vattnet har tillräckligt bra kvalitet och finns i tillräcklig mängd. Behöver fastigheten i framtiden anslutas till det kommunala dricksvattnet kommer anläggningsavgift för detta att utgå enligt gällande VA-taxa vid det tillfället.

Har ni räknat antalet fastigheter som ni ska ansluta inom omvandlingsområdena och i så fall hur många?

För de omvandlingsområden som finns med i bilaga 2 till vattentjänstplanen (se rubriken "Handlingar" ovan) finns det en beräkning på hur många fastigheter som berörs inom respektive område. Under den fördjupade utredning som kommer att göras för varje område klarläggs det var gränserna för det blivande verksamhetsområdet ska dras och exakt hur många fastigheter som kommer att ingå.

Hur påverkas fastighetsägarnas ekonomi i omvandlingsområden? Hur tänker kommunen hantera de fastighetsägare i omvandlingsområden som inte har råd?

Fastighetsägarnas ekonomi är en utmanande fråga då Vattentjänstlagen inte ger utrymme för några ekonomiska avvägningar. Östhammars kommun och Gästrike Vatten förhåller sig till nuvarande lagstiftning och kommer att ta denna fråga på stort allvar i det fortsatta arbetet.

Varför görs inte en mer detaljerad utredning/bedömning av varje omvandlingsområde innan vattentjänstplanen beslutas?

Planen för utbyggnad av kommunalt VA i områden med enskild VA-försörjning (bilaga 2 i vattentjänstplanen) utgår från behovsbedömningen som utgjorde en bilaga till den VA-handlingsplan som antogs av kommunfullmäktige i december 2021 (§ 193 KF 2021-12-14). Behovsbedömningen redovisas i vattentjänstplanen. Planen för utbyggnad visar i vilken ordning som områden som har behov av kommunal VA-försörjning kommer att prioriteras. I varje område kommer det att ske en fördjupad utredning för att bland annat titta på den geografiska avgränsningen och tekniska lösningar för området. Detta kommer att ske i dialog med berörda fastighetsägare, samfälligheter och arrendatorer/hyresgäster.

Östhammars kommun är trygg med att behovsbedömningen på områdesnivå kan utgöra grund för vattentjänstplanen och kommunens VA-utveckling. Däremot behöver mer fördjupade analyser tas fram för att avgöra en strikt avgränsning av exakt vilka fastigheter som har behov av och därmed ska anslutas till kommunalt VA. Detta tillsammans med val av teknisk lösning tas fram senare, vanligen tre till fem år innan ett område planeras att börja byggas ut. Anslutning sker normalt ytterligare tre till fem år senare.

Varför gör man inte många små lokala lösningar istället för en stor central storskalig lösning?

Kommunfullmäktiges beslut 2022 om att genomföra en systemlösning för VA-försörjningen i de östra delarna av kommunen byggde på gedigna underlag.

De naturgivna förhållandena med hårt berg och tunna jordlager gör det svårt att skapa bra lokala lösningar. Det konsultföretag som anlitades för att genomföra förstudien gällande reningsverket i Öregrund (Afry) är väl bevandrade i olika tekniker för avloppsrening. Deras bedömning efter att ha gått igenom flera tidigare underlag, vägt in både befintlig situation i östra Östhammar och kommunens planer för framtida utveckling, var att det bästa alternativet var en kombination av att bygga ut reningsverket i Öregrund och att bygga överföringsledningar mellan de två tätorterna Öregrund och Östhammar.

När det gäller dricksvattenförsörjningen är planen att fortsätta ta grundvatten från flera ställen längs Börstilsåsen, men i mindre mängder än i dag för att säkerställa kvaliteten långsiktigt. Dessa grundvattentäkter kompletteras sedan med ett nytt vattenverk i Öregrund, där råvattnet ska komma från Öregrundsgrepen. Vattnet kommer alltså även fortsättningsvis att tas från flera olika ställen.

Hur tas hänsyn till säkerhets- och beredskapsfrågor i utbyggnad av VA?

Både Östhammars kommun och Gästrike Vatten är väl medvetna om att vatten- och avloppsanläggningar kan vara intressanta mål i en kris- eller krigssituation. Detta är något som vägs in i planeringen av alla nya anläggningar oavsett vilken typ det handlar om. Riskanalysen påverkar placeringen, men också planeringen av sådant som exempelvis skalskydd och reservkraft. Strävan är att alltid ha möjlighet till alternativa lösningar vid driftstörningar, oavsett orsak och oavsett om den ordinarie lösningen bygger på ytvatten, grundvatten, avsaltat havsvatten eller en kombination av dessa. På vilket sätt säkerheten byggs in, i både anläggningar och processer, kommuniceras aldrig utåt.

Vilka samhällsekonomiska konsekvenser får en minskad tillgång av enskilda vattenbrunnar och enskilda vattenfria toalettlösningar, som vid kriser i samhället skulle kunna nyttjas som reservtillgångar?

Bedömningen av vilka områden som har behov av att ansluta till kommunalt VA utgår från Vattentjänstlagens skrivningar om skydd för människors hälsa och miljö. Det görs alltså inga ekonomiska avvägningar när bedömningen görs om ett omvandlingsområde (ofta ett fritidshusområde) har behov av kommunal VA-försörjning eller inte.

Hur möter ni det ökade behovet av vatten?

Att öka mängden tillgängligt dricksvatten är ett av projekten inom det VA-utvecklingsprogram som pågår i de östra delarna av kommunen, och som vattentjänstplanen utgår ifrån. Under våren 2025 pågår förberedelserna för att starta ett pilotprojekt med avsaltning av havsvatten. Den långsiktiga planen är att bygga ett fullskaligt avsaltningsverk i Öregrund som kommer att kunna leverera nödvändiga volymer dricksvatten. Planen är även att fortsätta ta grundvatten från flera ställen längs Börstilsåsen, men i mindre mängder än i dag för att långsiktigt bevara grundvattnets kvalitet.

Hur långt har arbetet kommit med att bygga ut reningsverket i Öregrund, och hur stor blir utbyggnaden? Vilken dimension kommer överföringsledningen mellan Östhammar och Öregrund att ha?

Hela programmet VA-utveckling östra Östhammar, inklusive det projekt som handlar om att bygga ut reningsverket i Öregrund, befinner sig i en tidig fas där vi arbetar med olika analyser och utredningar. För reningsverkets del har en inledande naturvärdesinventering gjorts, för att säkra att inte det inte föreligger några sådana hinder för att utöka ytan. Under våren 2025 pågår arbetet med att sätta samman ansökan om miljötillstånd och med att ta fram en så kallad systemhandling, alltså ett dokument med bland annat ritningar som beskriver utbyggnadsprojektets målsättning och kravbild.

Avloppsreningsverket baseras på antagandet att antalet anslutna till VA-nätet i den östra delen av Östhammars kommun, idag ca 6 000 personer, kommer att uppgå till 14 000 personer någon gång mellan år 2040 och 2050, och till 18 000 personer någon gång mellan 2060 och 2070. Utbyggnaden kommer att göras stegvis.

Det är inte taget något beslut ännu om vilka dimensioner överföringsledningarna kommer att ha. Just nu är projektet inne i en fas av utredningar och analyser, där bland annat den frågan kommer att belysas.

Varför har ni valt att bygga ut Öregrunds avloppsreningsverk på nuvarande plats?

När man ska ta beslut om placering av ett avloppsreningsverk finns det flera olika faktorer att ta hänsyn till. Rent allmänt är det alltid en fördel att utveckla verksamheten vid en befintlig anläggning (jämfört med att flytta den till en ny plats), eftersom det då finns en god kontroll på de lokala förhållandena, och hela ledningsnätet är anpassat för att ledas mot den punkten.

Sedan vägs också in möjligheten att koppla samman verket med de nya ledningar som behövs, sett till behoven både idag och i framtiden. Till exempel vill man undvika att behöva göra stora sprängarbeten, undvika att behöva dra långa sjöledningar, och man vill kunna placera utsläppspunkten för det renade spillvattnet långt ut i en tillräckligt stor recipient. Det är också viktigt att ledningsdragningen underlättar påkopplingen av de blivande omvandlingsområdena mellan Östhammar och Öregrund. Kostnaderna och tidsåtgången för olika placeringsalternativ jämförs också, liksom möjligheten att få miljötillstånd. Bedömningen är att det inte är möjligt att få ett nytt tillstånd för Krutuddens reningsverk. När dessa faktorer vägdes samman blev beslutet att en utbyggnad av avloppsreningsverket på befintlig plats i Öregrund var det mest fördelaktiga alternativet.

Var i Öregrundsgrepen kommer utsläppspunkten från ett framtida reningsverk att hamna?

Frågan kommer att ingå som en del av miljöprövningen för det nya reningsverket.

Den nuvarande utsläppspunkten från reningsverket i Öregrund ligger i Ängsfjärden strax söder om Öregrundsgrepen.

Hur ser ni på att använda våtmarker för rening och fördröjning av avloppsvatten och dagvatten?

Den systemlösning för VA i de östra delarna av kommunen, som beslutades av kommunfullmäktige 2022, innebär att verksamheten vid Krutuddens reningsverk på sikt kommer att avvecklas. När detta sker kommer våtmarken vid Karö att torka ut, om inte något annat tillflöde av vatten kan skapas. För närvarande pågår diskussioner inom Östhammars kommun om detta, där dagvatten är ett alternativ som ska undersökas.