Överföringsledningar mellan Östhammar och Öregrund
VA-utvecklingsprogrammet innebär att vi kommer bygga ut avloppsreningsverket i Öregrund, och uppföra ett avsaltningsverk för att producera dricksvatten strax bredvid. För att kunna använda hela VA-systemet effektivt behöver vi även bygga överföringsledningar för dricksvatten och avloppsvatten mellan tätorterna Östhammar och Öregrund.
Det nya avsaltningsverket i Öregrund kommer att producera så mycket dricksvatten att det räcker till fler än Öregrundsborna. Därför bygger vi en överföringsledning för dricksvatten mellan Öregrund och Östhammar. På samma sätt kommer det utbyggda reningsverket i Öregrund att ha kapacitet för att rena avloppsvatten från hela den östra delen av kommunen. Därför blir det också en överföringsledning för avloppsvatten, från Östhammar till Öregrund.
Ledningarna ska följa vägen
De nya överföringsledningarna kommer, på större delen av sträckan, att gå längs med den inre vägen mellan Östhammar och Öregrund. Vår plan är att lägga ledningarna så nära Trafikverkets vägområde som möjligt, för att minska intrånget på de berörda fastigheterna. Där ledningarna korsar Östhammarsfjärden (se kartan nedan) kommer de att läggas på botten.
Ledningsdragningen är vald för att det ska bli enkelt att koppla på de närliggande områden som har bedömts ha behov av kommunalt VA. Innan vi bestämde sträckningen undersökte vi också hela sträckan noga. Vi har gjort en arkelogisk inventering, en naturvärdesinventering, och kartlagt var det finns brunnar och enskilda avlopp som inte ska påverkas av de nya ledningarna.
Grusvall minskar miljöpåverkan och kostnader
Vi planerar att lägga överföringsledningarna på ett grundare djup än man traditionellt gör med den här typen av ledningar, och sedan lägga en grusvall ovanpå som isolering. Vallen kommer att bli cirka 80 - 100 cm hög. Den metoden har vi valt framför allt för att minska mängden kostsam sprängning (stora delar av sträckan består av berg), men den innebär också mindre påverkan på miljön och mindre risk för att vi ska påverka grundvattnet där ledningarna dras.
När grusvallen finns på plats kommer detta underlätta för den som vill gå eller cykla mellan Östhammar och Öregrund, eftersom man slipper gå i kanten på den stundtals hårt trafikerade vägen.
.jpg)
Överföringsledningarna kommer att läggas i grunda schakt med en 80-100 cm hög grusvall ovanpå. Slutresultatet kommer att se ut ungefär som på den här skissen.
Vill du se exempel på en färdig överföringsledning med grusvall ovanpå? Längs stora delar av Bönavägen i Gävle har vi lagt VA-ledningar med samma metod som vi planerar för överföringsledningarna mellan Östhammar och Öregrund: grunda ledningsschakt och en 80-100 cm hög grusvall ovanpå.
Klicka på de vita pilarna i bilden nedan, så kan du "åka" längs Bönavägen och se hur grusvallen följer vägen. (Just här har Gävle kommun valt att anlägga en gång- och cykelväg ovanpå vallen.)
Vad händer just nu (juni 2026)?
Eftersom grusvallen som ska täcka överföringsledningarna blir en förändring av landskapet ska man enligt miljöbalken genomföra ett myndighetssamråd i den här fasen av projektet. I vår anmälan till Länsstyrelsen i Uppsala bifogade vi en lista på vilka försiktighetsåtgärder vi planerar, för att inte störa miljön mer än nödvändigt. Länsstyrelsen bedömde att ”den planerade åtgärden inte på ett väsentligt sätt skadar natur- och kulturmiljön om åtgärden utförs i enlighet med anmälan och beslutade försiktighetsåtgärder följs”. De hade alltså inget att invända varken mot den planerade sträckningen eller ledningarnas utformning.
Vi håller också på att skriva avtal med dem som äger marken där ledningarna ska dras. Totalt kommer ledningarna att passera 44 olika fastigheter. (Längre ner på sidan kan du läsa en intervju med en av markägarna.) Vi har skickat in en ansökan till Lantmäteriet om så kallad ledningsrättsförrättning, det vill säga att Lantmäteriet ska ge oss rätt att dra överföringsledningarna över alla de berörda fastigheterna. I de fall där vi har avtal med de berörda markägarna kommer dessa att ligga till grund för beslutet, och finns det inget avtal gör Lantmäteriet en egen bedömning.
Längre fram kommer vi att påbörja arbetet med att gräva schakt och dra ledningar. Eftersom hela sträckan är 1,2 mil lång kommer detta arbete att ske i etapper. Hela ledningsdragningen ska vara klar år 2031.
En del av de försiktighetsåtgärder som beskrivs i första stycket ovan handlar om att vi ska hantera värdefulla växter på ett så bra sätt som möjligt. Vi har tidigare gjort en naturvärdesinventering längs den planerade ledningssträckningen, och i början av juni kompletterades denna med en inventering medan några av växterna blommade.
På den största delen av sträckan kommer överföringsledningarna för dricksvatten och avloppsvatten att följa den inre vägen mellan Östhammar och Öregrund. För den del som korsar Östhammarsfjärden kommer ledningarna att läggas på botten.
En viktig del av projektet är att planera för hur vi ska kunna skydda värdefulla växter på ett bra sätt. I början av juni gjorde vi en inventering av bland annat den lilla blomman hällebräcka, som växer på några ställen där ledningarna ska dras.
"Jag ser bara fördelar med projektet" - möt en av markägarna längs överföringsledningen
Närhet till kusten men också till jobbet i Uppsala. Det var den kombinationen som lockade Anette Wennås och hennes man när de 2010 köpte sitt fritidshus i Kavarö. Eftersom det är möjligt att pendla utnyttjar de huset under stora delar av året, och därför ser Anette fram emot möjligheten att få kommunalt vatten och avlopp till Kavarö-området.
Innan det kan bli tal om att ansluta fastigheterna i Kavarö måste dock överföringsledningarna för vatten och avlopp dras mellan Östhammar och Öregrund, och familjen Wennås tomt är en av de 44 fastigheter som ledningarna kommer att passera.
– Ledningarna kommer gå över en bit av tomten som vi inte använder så mycket, så de kommer absolut inte att störa oss. Den där vallen kommer ju inte bli högre än vad vägen går här. Och när vallen är på plats blir det enklare för dem som vill gå eller cykla mellan Östhammar och Öregrund. Den här vägen är högt trafikerad och folk kör tyvärr fruktansvärt fort. Så jag ser bara fördelar med projektet, säger Anette.
Anette är en av de markägare som tackade ja till möjligheten att träffa Gästrike Vattens representanter på plats innan hon skrev på markupplåtelseavtalet. Tillsammans med grannarna Anders Jangborg och Annika Vogel, vars fastighet också berörs av överföringsledningarna, träffade hon byggledaren Per Bladlund och projektledaren Mikael Persson för att gå igenom förutsättningarna för de båda fastigheterna.
– Det var bra att träffas och titta på marken gemensamt, Pelle kunde förklara på ett annat sätt när man stod på tomten. Jag tycker att ni på Gästrike Vatten har varit tillmötesgående i den här processen, det är lätt att kontakta er och man får svar nästan meddetsamma när det är något man undrar över, säger Anette Wennås.
Solen sken när byggledaren Per Bladlund från Gästrike Vatten träffade markägarna (från vänster) Anette Wennås, Anders Jangborg och Annika Vogel för att diskutera dragningen av de kommande överföringsledningarna.
Frågor och svar om överföringsledningarna
Varför hålla på och transportera vatten så här långa sträckor, är det inte bättre att ha både vattenverk och reningsverk på båda ställena?
Det stora problemet när det gäller dricksvatten i östra Östhammar är var råvattnet ska komma ifrån. Den lösning vi arbetar för är att dels fortsätta att ta upp grundvatten från Börstilsåsen men också att börja ta upp havsvatten från Öregrundsgrepen och avsalta detta. Då behöver vi ledningar som transporterar dricksvatten från Öregrund till Östhammar.
Både när det gäller dricksvatten och avloppsvatten behövs det en ökad kapacitet i de östra delarna av kommunen. Dels för att kunna ge bygglov till nybyggen och dels för att kunna ansluta områden som i dag har enskilda avlopp, men som av miljö- och hälsoskäl bedöms behöva kommunalt VA. Det befintliga reningsverket vid Krutudden i Östhammar har nått sin maxkapacitet och därför planerar vi att istället bygga ut reningsverket i Öregrund. Då behöver vi ledningar som transporterar avloppsvatten från Östhammar till Öregrund.
Hur kommer ledningarna att gå?
På större delen av sträckan kommer ledningarna att gå längs med den inre vägen mellan Östhammar och Öregrund. Vi planerar att lägga dem så nära Trafikverkets vägområde som möjligt, för att minska intrånget på de berörda fastigheterna. För den del som korsar Östhammarsfjärden kommer ledningarna att läggas på botten.
Jag har hört att ledningarna ska läggas ovanpå marken istället för att gräva ner dem som man brukar, stämmer det?
Nej, ledningarna kommer inte att ligga ovanpå marken. Vi planerar att lägga dem på ett grundare djup än man traditionellt gör med den här typen av ledningar, och sedan lägga en grusvall ovanpå som isolering. Vallen kommer att bli cirka 80 - 100 cm hög. Anledningen är att marken mellan Östhammar och Öregrund till stora delar består av berg med ett ganska tunt jordlager ovanpå. Lösningen med vallen minskar mängden nödvändig sprängning och schaktning vilket innebär mindre risk för att vi påverkar grundvattnet, snabbare genomförande samt en lägre kostnad.
Hur kommer markytan att se ut när överföringsledningarna är klara?
Vi kommer att lägga ledningarna på plats, och därefter bygga upp en 80-100 cm hög grusvall ovanpå med sluttande sidor.
Går det att komma in på marken innanför ledningarna om det ligger en vall ivägen?
Vid de infartsvägar som finns sedan tidigare kommer det gå att köra in som vanligt när ledningarna ligger på plats. Vi löser detta genom att ledningarna under infarterna. Behöver markägaren anlägga en ny infart i framtiden, och den nya infarten får godkänt från Trafikverket, kommer passagen över ledningarna bli en del i den projekteringen.
Har sådana här ledningar med en vall ovanpå gjorts någon annanstans? Var kan man se hur de ser ut i verkligheten?
Gästrike Vatten har lagt ledningar med den här metoden på flera andra ställen. Hur det färdiga resultatet ser ut går till exempel att se på två sträckor i Gävle: dels mellan Johannes kraftvärmeverk och Valbo norr om kraftledningsgatan, dels längs Bönavägen på Norrlandet. (På den senare sträckan går det även en gång- och cykelväg ovanpå vallen.)
Relaterat innehåll
Senast ändrad: