Slam och biogas från reningsverk

Under reningsprocessen i avloppsreningsverken bildas slam. Slammet innehåller mullbildande material och höga halter av närsalter som fosfor, kväve, kalium och mikronäringsämnen så kallade växtnäringsämnen. I slammet kan det även finnas oönskade ämnen, beroende på hur varsamma vi är med vad vi släpper ut i avloppet.

Gästrike Vatten arbetar, med så kallat uppströmsarbete, för att förhindra och förebygga utsläpp av oönskade ämnen från allmänhet och industrier.

Regler för slamhantering

Slamhantering, liksom all så kallad miljöfarlig verksamhet, regleras av miljöbalken. För att undvika skadliga effekter på mark, vatten, vegetation, djur och människor så finns det gränsvärden för metallhalter i slammet och regler som styr hur slammet får användas. Slam kan till exempel användas som jordförbättringsmedel inom jordbruket eller täckmassa på deponier.

Rötning av slam ger biogas

Ett av de vanligaste sätten att producera biogas är att använda restprodukten slam från våra avloppsreningsverk. I reningsverkens rötkammare bryter mikroorganismer ner slammet - det organiska materialet - i en syrefri miljö och bildar biogas. Processen som producerar biogas kallas rötning. Gasen som bildas består till största del av metangas och koldioxid, som i en uppgraderingsanläggning förädlas till fordonsgas.

Förädlad biogas ger fordonsgas

Företaget Ekogas AB har en uppgraderingsanläggning vid reningsverket Duvbacken i Gävle. Det gör att regionens fordon kan köra på lokalproducerad biogas. Produktionen motsvarar cirka 2 500 liter bensin per dygn, vilket räcker till att fylla tankarna för cirka fjorton biogasbussar i stadstrafik.

Biogas har producerats vid Duvbackens reningsverk sedan 1985. Men huvuddelen av gasen har tidigare använts för att producera el och värme till reningsprocessen. Idag köper vi den el och värme som behövs till driften och säljer den biogas som reningsverket genererar. Biogas bidrar till mindre farliga utsläpp vid förbränning än både bensin och diesel. En bil som kör på biogas istället för bensin eller disel, reducerar utsläppen av kväveoxider, sotpartiklar och giftiga kolväten.

Om fordonsgas

Fordonsgas är ett samlingsnamn på de bränslen som kan användas för gasfordon och gasbilar. Det är metangas, antingen fossil naturgas, biogas eller en blandning av dessa två. Majoriteten av fordonsgasen i Sverige består sedan några år av biogas, som under 2009 stod för cirka 63 % av fordonsgasen.

Jämfört med bilar som drivs med bensin eller dieselolja har fordon drivna av fordonsgas lägre utsläpp av miljö- och hälsofarliga avgaser och partiklar. När det gäller koldioxid innebär användning av naturgas som fordonsbränsle cirka 20% lägre utsläpp jämfört med bensin, medan biogas är näst intill koldioxidneutralt. De flesta gasbilar har vanliga bensinmotorer som kompletterats med separat bränslesystem och särskilda tryckbehållare används där gasen komprimeras till maximalt 200 atmosfärers tryck.

Uppgradering av Duvbackens Biogas till fordonsgas
Sidan skapad 2015-03-23 16:28:31
Senast ändrad 2016-02-22 12:00:45